17-årings bomb kändes av seismologiskt institut

Fanny Westling

17-åringens bomb gav utslag på Uppsala universitets seismologiska instrument.

Det blev en del av bevisningen mot honom.

– Det är inte ofta man har en så här tydlig tidsmarkör, säger Alexander Nilsson, rådman på Solna tingsrätt.

Den 24 september 2022 exploderade en bomb utanför ett flerfamiljhus på Södermalm.

I dag dömdes en 17-årig kille till ett år och åtta månaders sluten ungdomsvård för grov allmänfarlig ödeläggelse. En 46-årig taxichaufför döms för grovt skyddande av brottsling för att han skjutsade 17-åringen till och från brottsplatsen.

Smällen var kraftig nog att döda, enligt Totalförsvarets forskningsinstitut, som kommit fram till att sprängladdningen bestod av mellan 3–5 kilo dynamit.

Men det var inte bara de 30-tal evakuerade personerna kände av smällen.

En seismologisk mätstation på Vaxholm, 11 kilometer från brottsplatsen, registrerade detonationen på sina extremt känsliga instrument som är utsatta för att känna av jordbävningar.

Var på platsen

Det hjälpte åklagaren att bevisa den exakta tidpunkten för brottet.

– Ofta när man ska försöka sätta en tidpunkt på en händelse så är det i regel samtal till SOS som kanske blir den första säkra tidsmarkören vid en händelse. Men här har vi så en exakt tidpunkt, säger Alexander Nilsson, rådman på Solna tingsrätt.

17-åringen har erkänt att han var på platsen, men hans försvarare har framhävt att det skulle ha kunnat finnas en alternativ gärningsman. Den exakta tidpunkten blir därför väldigt relevant, då den matchas med en vittnesuppgift.

Och med hjälp av de seismologiska uppgifterna har detonationen har kunnat bestämmas med bara tiondelar i marginal.

– Det har varit en del, bland många andra uppgifter, som har haft betydelse, säger Alexander Nilsson.

Frågan kommer oftare

Det blir allt vanligare att de seismologiska instituten får förfrågningar om deras instrument känt av bombningar.

– Ja, det är ju intressant att man kan använda vårt data till något som det inte alls var tänkt för förstås, säger Björn Lund, som skrev inlagan till polisen som åklagaren har lutat sig mot.

Men tyvärr är det inte vanligt att de faktiskt kan hjälpa till. Mätstationerna ligger ofta ganska långt bort från sprängningarna – och explosionerna sker ju ovanpå marken. Trots att det blir en väldigt stor sprängning som orsakat stor förödelse kan det vara så att inte märks på instrumenten, för att vibrationerna inte når ner till berget.

– Men just i det här fallet har vi en mätstation bara 11 kilometer från Södermalm, och då kunde vi identifiera vågor som har med sprängningarna att göra.

I höstas identifierade hans enhet Nordstream-sprängningarna.

– Vi hjälper förstås gärna till så mycket och ofta som de vill, säger Björn Lund.