Blev skjuten – får ingen hjälp

Angelica Öhagen

Mohamed, 23, anses inte behöva handikappbostad: Varje dag är en kamp

Mohamed, 23, skulle ­precis beställa mat - då sköt en okänd person rätt in i grillkiosken.

16 dagar senare vaknade han upp med ett ­amputerat ben.

– Men det värsta var inte själva händelsen utan hur jag blir behandlad av ­myndigheterna nu, säger han.

Han stod i kö på grillkiosken hemma i Tensta den ­20 oktober förra året när skott­en träffade honom och flera personer.

– Jag var på fel plats vid fel tillfälle har polisen sagt, ­säger Mohamed, 23,

I dag är han bostadslös och beroende av sina vänner och sin familj för att klara sig.

Mohamed opererades i drygt tio timmar kvällen han kom in. Därefter följde ytterligare tio operationer och det var länge osäkert ifall han skulle överleva.

– Läkarna sa att jag klarade mig tack vare att de amputerade mitt högra ben.

Beroende av rullstol

Det andra benet drabbades av nervskador eftersom ett av skotten gick igenom Mohameds ryggrad.

Han har också en så kall­ad droppfot som gör att han inte kan kontrollera musklerna i foten. Sjukgymnasten säger att målet är att ­Mohamed i framtiden ska kunna gå korta sträckor inomhus med hjälp av en protes och kryckor.

Enligt intyget från läkaren på Karolinska kommer Mohamed vara ”helt beroende av rullstol”, även inomhus väntas han bara kunna gå kortare sträckor på grund av sina skador. Enligt intyget behöver han en rullstols­anpassad lägenhet.

Kommunen har dock en annan uppfattning:

”Skäl till förtur till bostad i Stockholms stad saknas. Det är inte styrkt att nuvarande bostad inte är funktionell eller kan anpassas genom Bostadsanpassningen i Stockholms stad. Det är ­inte styrkt att du har behov av en handikappbostad med höj- och sänkbart kök” skriver handläggaren på Stockholms stads bostadsförmedling.

Ingen hiss

Kommunen föreslog i stället att han skulle flytta hem till sin familj - som bor på våning två utan hiss.

Och den hemtjänst Mohamed erbjöds av kommunen hade han inte bett om.

– I rehabiliteringen har jag lärt mig att klara mig själv så länge det finns en handikappanpassad toalett och kök.

När han skrevs ut i januari hade han ingenstans att ta vägen och sökte själv efter handikappanpassade lägenheter på internet.

Nu är han inneboende hos en vän som bor på andra ­sidan Stockholm. Men den lägenheten är inte anpassad för Mohameds behov och han har svårt att använda badrummet och köket.

– Jag planerade att ansöka om stöd för bostadsanpassning men får inte göra det eftersom det inte är min ­lägenhet.

Mohamed har överklagat alla beslut.

– Just nu är varje dag en kamp med olika smärtor och med fantomsmärtor från det amputerade benet. Men den svåraste kampen känns som den emot myndigheterna. Jag vill bara komma tillbaka till ett normalt liv och så småningom börja jobba igen.