Här sparkas Joakim ihjäl

Publicerad 2013-03-04

Övervakningsfilmen visar hur två män sticker ner Joakim Karlsson, 22, och sedan stampar på hans huvud.

Nu tvingas hans anhöriga möta en av gärningsmännen i rätten.

– Det är som om allting börjar om nu igen, det känns jättejobbigt, säger Joakims syster Camilla, 24.

Camilla Karlsson bor ­bara ett stenkast från Vallentuna centrum och platsen där hennes lillebror Joakim brutalt knivhöggs och sparkades till döds. Hon kommer aldrig att glömma fredagen den 21 september i fjol.

– Jag var hemma med min pojkvän och tittade på tv när vi hörde ambulanshelikoptern. Från balkongen såg vi hur den landade precis bakom huset, säger hon.

Åtta knivsår

De undrade vad det var som hade hänt. Camilla ringde sina föräldrar i huset intill där Joakim också bodde.

– Min mamma sa: ”Ring mig om 20 minuter, polisen är här”. Jag blev alldeles kall. Min första tanke var att Joakim hamnat i något bråk.

Hon berättar att hon knappt vågade ringa upp igen när de 20 minuterna hade gått.

– När jag till slut ringde sa hon att vi var tvungna att åka till Karolinska.

Hennes bror var mycket svårt misshandlad. Gärningsmännen hade sprejat honom med tårgas, stuckit och skurit honom åtta gånger med kniv i bröstet och stampat på hans huvud.

Camilla fick inte se sin bror förrän på måndagen, drygt två dagar efter misshandeln. Han låg på intensiven, kopplad till flera maskiner som höll honom vid liv.

Dog i sjuksängen

– Jag kände knappt igen honom. Han var en liten ­kille, men när jag såg honom var han alldeles uppsvälld. Det såg ut som om han ­vägde över 100 kilo, säger hon.

Några dagar senare dödförklarades Joakim Karlsson, hans hjärna slutade ­inte svälla efter det kraftiga våldet mot huvudet.

Det har nu gått fem månader sedan dödsmiss­handeln, men det går inte en minut utan att Camilla Karlsson tänker på sin lillebror. Hennes son Liam pratar nästan varje dag om sin morbror.

– ”Varför är Joakim i himlen?” brukar han fråga, ­säger Camilla.

Fyraårige Liam, som stod sin morbror mycket nära, fick följa med till Karolinska när Joakim låg på intensiven.

– Han klappade honom på kinden och hade med sig teckningar som han ritat. När vi skulle gå sa han: ”Men Joakim då, ska inte han följa med? Vi kan väl väcka honom, mamma?”

Kritisk mot polisen

Camilla Karlsson är kritisk till hur polis och åklagare har skött ärendet.

– Flera personer som har berättat detaljer om överfallet är inte kallade som vittnen och en av de misstänkta blev släppt, trots att han i förhör medgett att han tagit strypgrepp på Joakim. Jag förstår inte hur de tänker, säger hon.

Camilla berättar att hon, även om det blir en fällande dom, har svårt att tänka

sig att hon kommer att ­känna någon form av upprättelse.

– Det spelar egentligen ingen roll vad de får för straff. De har ju sina liv kvar, det har inte Joakim. Vi ­kommer aldrig att kunna få tillbaka honom, säger ­Camilla.

I morgon skulle ­Joakim ha fyllt 23.