De rika ska betala - men bara på pappret

Frankrike puttar Sverige från förstaplatsen i skatteligan

Frankrikes president Francois Hollande tillsammans med sambon Valerie Trierweiler.

De superrika gör sig redo att fly Frankrike. Skrämda av president Hollandes införande av en ny marginalskatt på 75 procent.

Men det är av helt andra skäl än att skinna krösusarna som Frankrike förpassar Sverige till andraplatsen i marginalskatteligan.

Den leder Sverige fram till nu i kraft av 57 procent som högsta marginalskatt. Om franska nationalförsamlingen godkänner Hollandes förslag kommer Frankrike att klättra nästan 20  placeringar i tabellen till första plats. Inget land i Europa har i närheten av en så hög marginalskatt. Snittet låg 2010 på 37,5 procent.

Senaste tiden har telefonerna gått varma hos skatteexperter och advokatbyråer i Paris. Rika fransmän vill veta om de måste flytta nu eller om det finns något sätt att undgå den nya skatten.

Mångmiljardären Bernard Arnault, ägare till lyxmärket Luis Vitton, har ansökt om belgiskt medborgarskap vilket fått fransmännen att misstänka att han tänker försöka smita från den nya skatten. Arnault förnekar bestämt.

Hollande vädjar

Hollande har vädjat till höginkomsttagarna att snällt betala skatten.

– Man måste vädja till fosterlandskänslan under den här perioden, sa Hollande i helgen i en intervju med tv-kanalen TF1.

Frankrikes usla ekonomi är skälet till den dramatiska skattehöjningen. Landet har den största offentliga sektorn i västvärlden. Hollande har lovat att minska Frankrikes budgetsunderskott från 4,5 procent till tre procent, den nivå EU kräver. För att klara det måste han genomföra nedskärningar på 90 miljarder kronor och ta in lika mycket i ökade skatteintäkter.

Rikesmansskatten gäller bara dem som tjänar över nio miljoner kronor om året. Det handlar om mellan 7 000 och 30 000 personer av en total befolkning på 65 miljoner.

– En sådan höjning är mer av en symbolisk åtgärd, säger Fredrik Larsson på Ekonomifakta. De totala skatteintäkterna från en sådan reform blir väldigt små.

Och det är precis här som svaret på ligger på frågan om varför Frankrikes president slår mot det superrika.

Hollande måste få acceptans för de kraftiga nedskärningarna i den sociala välfärden och skattehöjningarna – de största på 30 år – för vanliga medelinkomsttagare som han också tänker genomföra. Det är där han kan få in de stora pengarna.

Värnskatten

De superrika kommer bara att stå för en väldigt liten del eftersom de är så få. Det är den stora massan som får betala. Men för att överleva politiskt är det viktigt för Hollande att framstå som hård mot dem som tjänar mest.

Dessutom är det ett löfte som han hamrade in under vårens valrörelse.

När Sverige införde den så kallade värnskatten 1995 - som gör att Sverige toppar marginalskatteligan - sades att den bara var tillfällig och skulle avskaffas inom några år. Precis samma sak hävdar Hollande om rikemansskatten. Den ska bara gälla i ungefär två år.

Efter 17 år är den svenska värnskatten fortfarande i kraft och inget tyder på att den försvinner i brådrasket.