Panikslagen jätte

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-10-19

Ericssons spioneri på konkurrenten är ett tecken på ett företag i förvirring

bekräftar kartläggningen Ericsson vill få ett grepp om vilka metoder Huawei använder när de rekryterar människor. Men frågan är vilket syfte som uppfylls när den information som grävs fram bland annat handlar om före detta anställdas barn. OBS! Bilden är ett montage.

Ericssons hårt prövade kommunikationsdirektör Henry Sténson bekräftade i går att företaget kartlagt personer som arbetar för den kinesiska konkurrenten Huawei.

– Vi har gjort det för att få grepp om vilken systematik Huawei använder när de rekryterar människor. De är verktyg för att komma åt Ericssons teknologi. Vi har sett samma mönster i Ungern, Spanien och Portugal.

Sténson tycker inte att spionaget mot privatpersonerna är så märkvärdigt.

– Allt som finns i pappren har vi tagit från öppna källor.

Han vill inte berätta vem på Ericsson som ansvarat för verksamheten. Fotarbetet, att granska personernas familjeförhållanden, bostäder, fordon, släkt, vänner och bekanta, inkomster och barnens utbildning, har Ericsson låtit utomstående konsulter göra.

– Jag vill inte säga var vi har beställt utredningarna. Vi ger ett allmänt uppdrag: Kan ni ta reda på något?

Tror någon att världens ledande telekomjätte, verksam i 140 länder, bedriver underrättelseverksamhet på ett så troskyldigt sätt?

Följer en given mall

Akterna över personer som tidigare arbetat för Ericsson och som nu finns hos konkurrenten Huawei följer en given mall. I varje akt finns till exempel rubriken ”vänner” och en ruta där namnen ska fyllas i. I akten över Urban Fagerstedt, tidigare utvecklingschef på Ericsson Radio, namnges åtta vänner.

Men i akten över Jan Roxbergh (som för övrigt ska börja på Ericsson igen) står under samma rubrik, ”vänner”:

”Ej del av basuppdrag”

Ericsson har alltså varit väl medvetet om vad man vill luska fram. Det gör en del av uppgifterna desto mer mystifierande.

Lars Bondelind slutade på Ericsson redan 1999. När Huawei öppnade sitt utvecklingskontor i Kista 2001 anställdes han som platschef. Bondelind är nu produktledningsansvarig.

Vad har Ericsson för nytta av att veta var, när och i vilken befattning Bondelind gjorde lumpen? I början av 1970-talet?

Det står i akten.

Vilken betydelse har Bondelinds dotters tidigare universitetsstudier?

Varför måste Ericsson veta vilken utbildning dottern kom in på i år?

Det står också i Lars Bondelinds akt.

Snabb expansion

Ericsson är Sveriges viktigaste företag. Mitt intryck är att denna telekomjätte är panikslagen inför Huaweis snabba expan-sion över världen.

När jag talade med Henry Sténson i förrgår (då kände han inte till någon kartläggning av personer på Huawei) sa han spontant:

– Jag råkade skriva upp namnet på en tjej ... vänta, jag har det i min anteckningsbok ...

Han läste upp ett namn.

– Hon har gått omkring och berättat att hon har sagt upp sig och får 40 procent högre lön på Huawei.

Ericsson har 67 500 anställda.

Henry Sténson ingår i koncernledningen.

Han hade skrivit upp namnet på en medarbetare långt ner i organisationen som sagt upp sig.

Sténson kanske trots allt ger en exakt beskrivning av uppdraget till spionkonsulterna: ”Kan ni ta reda på något?”

Kartläggningen av tidigare medarbetare är den multinationella koncernens förvirrade försök att hitta motdrag mot kinesen.

”Vad är det som händer? Ring några konsulter!”

I går sa Henry Sténson:

– Jag konstaterar att det är olyckligt att du har kommit över handlingarna.

”Större allvar”

Han sa också:

– Vår organisation måste ta Huaweis metoder på större allvar. På senare tid har de mer offensivt och närmast kirurgiskt värvat folk från vår organisation.

Ericsson har velat kartlägga ”kriminalitet” och ”skulder/betalningsanmärkningar” hos de tidigare medarbetarna.

Alla är vita som snö, ja, sanna hedersmän.

Om det är någon tröst för Ericsson.