”Avgå – inte alltid fel”

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-11-06

Klimatdebatt – då ville alla tala om skandalen

TALLINN.

Nä, Fredrik Reinfeldt såg inte road ut när han banade sig väg genom hopen av fotografer för att delta i en paneldiskussion om klimatförändringarna.

Rubriken för samtalet löd ”att vända hot till möjligheter”, och det var något som statsministern var i stort behov av.

Efter paneldiskussionen smattrade frågorna, själv undrade jag vilka fel statsministern själv har gjort när fyra nära medarbetare till honom fått gå under loppet av ett år.

– Vad menar du med fyra? sa Reinfeldt.

Stegö Chilò, Borelius, Odenberg och Schenström.

– Det skulle indikera att varje gång någon avgår är det ett problem. Göran Persson hade om jag inte minns fel 25 ministeravgångar. Var det 25 misslyckanden?

Det var ett excentriskt svar, eftersom nog varje invånare i Sverige – förutom Reinfeldt då – har uppfattat avgångarna som tämligen katastrofala för statsministern.

Persson hade inte fyra som avgick under tumultartade förhållanden på ett år.

– Jag minns nog att det var lite tumultartat ibland. Men vi glömmer fort.

Kunde man ana en förhoppning i den sista meningen?

– Ibland är det inte fel att någon avgår. Det kan vara ett sätt att visa ledarskap. Om man inte lever upp till de krav som finns kan det få konsekvenser.

Förminska betydelsen

Reinfeldt stod vid ett bord på hotell Olympia. Hans försök att förminska betydelsen av avgångarna var högst mänskligt, även om händelserna varit sådana att han sa:

– Vi är ett parti som i grunden tycker att man ska följa lagar och regler.

Det var nog första gången i Sveriges historia en statsminister dementerat att han anför ett gäng anarkister.

Reinfeldt hade kunnat lugna sig om han hade sett sig om lite noggrannare.

I panelen satt han bredvid Finlands statsminister Matti Vanhanen, som i våras blev rundligt skandaliserad när hans tidigare älskarinna skrev en bok om hur de träffades på nätet, om deras kärleksliv och Vanhanens uppenbarligen torftiga tillvaro.

För Vanhanen personligen var det nog tusen gånger värre än det Reinfeldt nu går igenom.

Reinfeldt kunde också ha tänkt på Estlands statsminister Andrus Ansip, som i våras drev igenom att ett sovjetiskt krigsmonument skulle flyttas. Det utlöste kravaller bland den ryska minoriteten.

Schenströms vindrickande och paret Cederschiölds svarta städhjälp är beskedliga skandaler jämfört med att en hel stat råkar i gungning.

Buggade halva Tallinn

Alla dessa skandaler har varit bifrågor från det politikerna egentligen har sysslat med. Vanhanens gatlopp hade inget med politik att göra alls, men hade sitt ursprung i en toppolitikers ensamhet.

Jo, Reinfeldt tyckte att det var trist att ingen intresserade sig för ödesfrågan klimatet, han var rent av ”ledsen”.

Å andra sidan kan han trösta sig med att politiker har överlevt värre saker än svenskt rekord i avgångar, pinsamma kärlekshistorier och kravaller. Inrikesminister Edgar Savisaar fick 1995 sparken sedan det avslöjats att han buggat halva Tallinn. ”Han betraktas nu som en politiskt död man”, skrev Dagens Nyheter.

I går bjöd Savisaar på galamiddag. Han är borgmästare i Tallinn.

Vad har dessa skandalomsusade män gemensamt?

Strävan efter makten.

Är det roligt att vara statsminister?

– Det är jätteroligt, sa Reinfeldt och för första gången log han, även om det inte var särskilt glatt.