Äntligen kan de anhöriga få sinnesro
Hela trion bakom Bosnienkriget oskadliggjorda
Lättnad och sinnesro.
En känsla av att rättvisa äntligen kan skipas.
Så tror jag de anhöriga tar emot beskedet om att den värsta bödeln i Bosnienkriget gripits.
Under kriget befann jag mig några gånger i det belägrade Sarajevo. Jag bodde på Holiday Inn som dag och natt skakade till av träffar från det serbiska artilleriet och krypskyttarna som omgav staden. Man kunde bara bo på hotellets ena sida. Den andra var helt sönderskjuten. Varje utflykt var förenad med livsfara.
Ännu värre var det för bosnierna som inte kunde lämna staden. Många dödades eller lemlästades för livet när de träffades av nedfallande granater eller krypskyttarnas kulor.
Dog i cellen
Hjärnan bakom den långa belägringen av Sarajevo var bosnienserbernas överbefälhavare Ratko Mladic. Påhejad av Serbiens ledare Slobodan Milosevic och bosnienserbernas president Radovan Karadzic.
Milosevic fördes till Haag för elva år sedan. Han dog i sin cell innan han fått sin dom men vittnesmålen sa egentligen allt. Rättegången mot Karadzic pågår just nu.
Med Mladic är trion som låg bakom så mycket död och lidande antingen döda eller bakom lås och bom. Oskadliggjorda.
Jag har svårt att tänka mig att slutresultatet blir något annat än livstids fängelse för både Mladic och Karadzic.
För de anhöriga till de mellan 100 000 och 250 000 som strök med i den etniska rensningen måste det kännas som någon form av upprättelse att bödlarna inte längre går fria. Att Mladic så länge kunnat undgå rättvisan har varit ett öppet sår i Bosnien. Inte minst därför att han var drivande i genomförandet av Srebrenicamassakern. Kanske kan gripandet hjälpa till att dämpa hatet mellan folkgrupperna.
Kriget lever
För trots att det är mer än 15 år sedan fredsavtalet i Dayton skrevs under så är Bosnien fortfarande ett delat samhälle. Kriget är i högsta grad levande.
När jag besökte Bosnien tio år efter fredsavtalet öppnade man fortfarande massgravar från kriget och försökte med hjälp av skelettdelar och tänder identifiera offren. Många anhöriga visste fortfarande inte säkert vad som hänt med deras nära och kära.
Serbiska, kroatiska och muslimska barn gick i olika klasser i samma skola. I vissa skolor delades undervisningen upp i ett förmiddags- och ett eftermiddagspass för att undvika att de skulle träffas och börja slåss.
Min undran den gången var om såren någonsin skulle läka.
Med Mladic gripande ökar chansen till den försoning som krävs om vi inte ska få se nya Balkankrig i framtiden.