Sista intervjun med Skandiamannen: ”Var väldigt lugn”

Publicerad 2018-05-24

I sin sista intervju satte sig Skandiamannen i mördarens ställe:

– Jag skulle personligen ha använt ett smidigare, ett mindre vapen – om jag varit mördaren.

Nu berättar reportern Jan Arvidson, 77, att det var Skandiamannen själv som hörde av sig till tidningen Skydd & Säkerhet och erbjöd sig att berätta om mordkvällen.

Dagarna efter mordet på Olof Palme ställde Skandiamannen upp i både tidningar och tv - och berättade om iakttagelser kring brottsplatsen.

Han försökte flera gånger kontakta polisen men ska inte riktigt ha blivit tagen på allvar.

När polisen började rikta in sig på andra spår - ”33-åringen”, kurder och Christer Pettersson - svalnade också mediernas intresse för Skandiamannen.

Men 1992 dök han upp i pressen igen - i säkerhetsbranschens tidning Skydd & Säkerhet.

Tog kontakt med tidning

I det sjusidiga reportaget sätter Skandiamannen sig i mördarens ställe:

– Jag skulle personligen ha använt ett smidigare, ett mindre vapen – om jag varit mördaren. Inte ett så kraftigt vapen, möjligen också dyrbart, kanske utfört med elfenbenskolv i utsirat mönster som försvann från restaurang Oxen samma kväll, sa han till tidningen.

Reporter för artikeln var Jan Arvidson som vid tidpunkten också var tidningens redaktör.

För Aftonbladet berättar han om bakgrunden till artikeln.

– Han tog kontakt med mig och ville beskriva vad som hände den där mordnatten för hans del. Vi var bekanta sedan tidigare då vi hade varit kurskamrater på en reklamkurs på Handelshögskolan och han la fram det som att ’det här kan vara roligt för dig att skriva om’, säger Jan Arvidson.

Arvidson, som fortfarande är aktiv som frilansjournalist, berättar att upplägget var att på ett lite lättsammare sätt rekonstruera det vittnesmål som Skandiamannen presenterade från mordkvällen.

– Han kom till mig i Stocksund först och hade med sig sina kläder som han hade då och så gjorde vi en liten rekonstruktion med bilder och text där vi promenerade i hans fotspår en söndagsförmiddag. Det var tydligt att han hade satt sig in i hur det här spelet skulle gå till men han var väldigt lugn hela tiden och uttryckte inga häftiga känslor, säger Jan Arvidson.

”Kanske ett misstag”

Artikeln skulle komma att bli den sista intervjun med Skandiamannen.

Det var också i den här intervjun som den av tidningen Filter nu utpekade mördaren för första gången fick frågan vad han själv tror om mordet.

– Det var kanske inte alls överlagt och planerat. Inte mord, utan dråp, eller som ett vådaskott under en älgjakt. Kanske mördaren är en solitär, en ensamvarg, just i det oplanerade ögonblicket. Perspektivet ”dråparen” anger att det var någon som ”råkade ut” för det här på Sveavägen…och råkade ha ett vapen med sig.

– Är statsministerns död en slump? Kanske ett misstag eller något åt det hållet? Jag tror det. Det är den enda förklaringen jag har.

Följ ämnen i artikeln