Kollegan: Han lurade svårt sjuka patienter
Publicerad 2018-05-25
Vid sidan om sin forskartjänst på KI fick Markus Maeurer en tjänst som överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset.
Där har han, påstår flera samstämmiga källor, behandlat patienter djupt oetiskt.
Han uppges ha fått döende patienter att tro att de skulle överleva.
– Men vi visste ju att det bara var ren jävla lögn, säger en tidigare läkarkollega.
Men trots larm till chefer fick Maeurer fortsatt förtroende.
Markus Maeurer utbildade sig i slutet av 1980-talet till läkare i Tyskland och Schweiz. Sedan dess har han arbetat i Tyskland, Schweiz och USA:
I juni 2004 anställdes han av Karolinska institutet som professor på Mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, kombinerat med en anställning som överläkare på Smittskydssinstitutet.
Åtta år senare, 2012, gick han över till avdelningen för Laboratoriemedicin på KI – samtidigt som han anställdes på deltid som överläkare av Karolinska Sjukhuset, med regelbunden patientkontakt.
”Funnits klagomål”
Enligt den utredning KI och KS lämnat till polisen har man bland annat hittat exempel på när svårt sjuka patienter upplevt att de vilseletts av Maeurer.
”Under en av intervjuerna framkom det att det funnits klagomål riktade mot Maeurer relaterat till hanteringen av patienter. En intervjudeltagare beskriver att Maeurer inte hanterade kontakt och uppföljning med patienter på ett korrekt sätt”, står det i Karolinskas rapport.
I stället tvingades en annan kollega, som saknade adekvat utbildning, informera patienterna.
”Det framkommer under intervjun att en av personerna som fick hantera detta för Maeurer mådde väldigt dåligt psykiskt på grund av detta.”
”Bristande chefskap”
Det har under utredningen också framkommit generell kritik mot Maeurers ”bristande chefskap”.
”Hans informationsgivning till anställda har varit selektiv och han har enligt uppgift pressat anställda att utföra arbetsuppgifter som kan anses vara oetiska, eller som de saknar utbildning/erfarenhet att utföra”, står det i rapporten.
”Griper efter halmstrån”
Aftonbladet har varit i kontakt med såväl anställda på sjukhuset som andra som arbetat tillsammans med Maeurer.
– Det är ju så att när man har med svårt sjuka patienter att göra, om du har en dödsdom, då griper du efter varje halmstrå, berättar en man som arbetat tillsammans med Maeurer.
Han beskriver hur han anser att Maeurer ofta ingjutit ”falskt hopp” i de svårt sjuka patienterna.
– Även om det inte ordagrant handlat om ”löften” så har man lagt fram saker så att de framstår som löften.
”Lurade svårt sjuka”
En annan person som jobbat med Maeurer säger:
– Han lurade svårt sjuka patienter. Han lovade svårt sjuka, som snart skulle dö i bukspottskörtelcancer, att de skulle få vaccinationsbehandling mot cancer i Tyskland – vilket i och för sig är en behandling som finns. Sedan skulle han återkomma till patienterna, men det gjorde han ju aldrig och flera av patienterna blev ju väldigt ledsna och upprörda, hävdar källan.
Hon berättar om en patient som var döende i bukspottskörtelcancer.
– Markus Maeurer sa till honom att han skulle kunna bota honom, men det visste ju alla vi, att det var ren jävla lögn.
Också i Karolinska institutets hemliga rapport framgår också kritik mot Markus Maeurers patienthantering.
En annan med bukspottskörtelcancer uppger i rapporten att han har blivit lurad.
”Han uttrycker missnöje och upprördhet kring den plötsliga frånvaron av en tydlig ansvarsperson”, står det i rapporten.
Och revisionsbyrån som har skrivit KI:s och Karolinska sjukhusets rapport anser att man måste gå vidare med hur patienterna hanterades:
”Vi har inte relevant kompetens för att bedöma hur allvarligt detta är. Vi anser dock att det bör utredas vidare av KI/KS”.
”Oerhört karismatisk”
Kollegorna beskriver samtidigt Markus Maeurer som oerhört karismatisk.
– Man lyssnade till honom, han har ett trevligt sätt. Patienterna tyckte om honom, och hade en stor tillit till honom. Men sedan återkopplade han inte till dem, när de gick och väntade och hoppades.
Han övertalade också ett stort antal patienter att delta i hans forskningsprojekt.
– Det finns gränser för vad man kan utsätta svårt sjuka människor för. De fick lämna prover och delta i experiment även om vi visste att det inte skulle leda till någonting för dem.
Kollegan säger att det gick så långt att en del vägrade medverka i arbetet.
– De kände att det han gjorde inte var etiskt försvarbart. Då sa de ifrån, att de inte ville delta i det här.
Klagade hos ledningen
Men hos ledningen fick de som klagade inget stöd, säger de.
– När jag tog upp det här med chefer högre upp fick man bara skit för det. Man ansågs vara en illojal person. Så jag gav upp, berättar en kollega.
I höstas sa Markus Maeurer plötsligt upp sig från sin tjänst. Sina patienter och forskningsprojekt lämnade han.
”Den 13 juni 2017 sjukskrev han sig och den 22 oktober 2017 upphörde hans anställning vid Kl efter att han hade sagt upp sig.” ”Inget av projekten slutfördes/levererades”, står det i rapporten.
– Det är ju ingen som vill kännas vid honom här längre, säger kollegan.
”Kan inte agera på hörsägen”
Matti Sällberg är prefekt för institutionen där den omstridda forskningen pågick. På frågan varför man inte har reagerat på anställdas larm om Maeurers etiskt tveksamma metoder, svarar han:
– Vi kan inte agera bara på hörsägen, vi måste ha konkreta indikationer på att något inte står rätt till. Detta får naturligtvis aldrig leda till att vi är passiva, men eventuella åtgärder måste bygga på mer information än t ex anonyma tips.
– Dessa tips kan dock leda till att vi går in närmare och undersöker eller granskar. Vi agerar och hanterar alltså på det som vi får kännedom om och där vi har fått bekräftelser på att något inte står rätt till. Så även i detta fallet.
”Oerhört karismatisk”
Kollegorna beskriver samtidigt Markus Maeurer som oerhört karismatisk.
– Man lyssnade till honom, han har ett trevligt sätt. Patienterna tyckte om honom, och hade en stor tillit till honom. Men sedan återkopplade han inte till dem, när de gick och väntade och hoppades.
Han övertalade också ett stort antal patienter att delta i hans forskningsprojekt.
– Det finns gränser för vad man kan utsätta svårt sjuka människor för. De fick lämna prover och delta i experiment även om vi visste att det inte skulle leda till någonting för dem.
Kollegan säger att det gick så långt att en del vägrade medverka i arbetet.
– De kände att det han gjorde inte var etiskt försvarbart. Då sa de ifrån, att de inte ville delta i det här.
Klagade hos ledningen
Men hos ledningen fick de som klagade inget stöd, säger de.
– När jag tog upp det här med chefer högre upp fick man bara skit för det. Man ansågs vara en illojal person. Så jag gav upp, berättar en kollega.
I höstas sa Markus Maeurer plötsligt upp sig från sin tjänst. Sina patienter och forskningsprojekt lämnade han.
”Den 13 juni 2017 sjukskrev han sig och den 22 oktober 2017 upphörde hans anställning vid Kl efter att han hade sagt upp sig.” ”Inget av projekten slutfördes/levererades”, står det i rapporten.
– Det är ju ingen som vill kännas vid honom här längre, säger kollegan.
”Kan inte agera på hörsägen”
Matti Sällberg är prefekt för institutionen där den omstridda forskningen pågick. På frågan varför man inte har reagerat på anställdas larm om Maeurers etiskt tveksamma metoder, svarar han:
– Vi kan inte agera bara på hörsägen, vi måste ha konkreta indikationer på att något inte står rätt till. Detta får naturligtvis aldrig leda till att vi är passiva, men eventuella åtgärder måste bygga på mer information än t ex anonyma tips.
– Dessa tips kan dock leda till att vi går in närmare och undersöker eller granskar. Vi agerar och hanterar alltså på det som vi får kännedom om och där vi har fått bekräftelser på att något inte står rätt till. Så även i detta fallet.
