Persson Giolito får alla andra att verka dumma

Uppdaterad 2018-03-21 | Publicerad 2017-07-05

Malin Persson Giolito.

Nej, nej, nej.

Det blir inga utläggningar om hur svårt det är att skriva.

Det blir inga charmiga berättelser om den hyfsat kända farsgubben.

Det blir inget om deckarförfattares fascination vid blod.

Malin Persson Giolito vägrar göra det som förväntas av henne och försöker istället besvara den brännande frågan: Hur lever vi vidare i terrorns Europa? Vad säger vi till våra barn och oss själva? Hon utforskar om oron är något vi kan eller ens bör förvägra oss själva när fundamentalister tar sig rätten att mörda människor.

Brysselbon Malin Persson Giolito tycks starkt påverkad av att leva i Europas terroristhuvudstad även om hennes vanliga svar på frågan om hur det är att bo där blir ”det regnar en del”.

Det märks också att hon befinner sig i EU:s centrum och präglats av åren som EU-byråkrat. Hon tror på samförstånd, öppenhet, att söka gemenskap och är helt allergisk mot nationalism. Malin Persson Giolito bryr sig inte om att hon i detta sommarprat – vilket hon är väl medveten om – predikar för de redan frälsta.

Stundtals är det väl pladdrigt. De litterära referenserna, de personliga erfarenheterna och halsbrytande liknelserna haglar och gör det svårt att hänga med i svängarna. Det kan kännas som att sitta på en stimmig middag med en otroligt skärpt, vältalig och snabbtänkt person – man kan lätt känna sig lite dum. Det kanske man är också, jämförelsevis.

Men i den anda vågskålen har Malin Persson Giolito en förtjusande lakonisk humor och självdistans. Som när hon berättar om sitt 14-åriga jag som var modigt nog att vara hårmodell och därmed också att rädda världen.

Dagens sommarvärd kräver mycket av lyssnaren, det gäller att ha hjärnan påslagen för det här. Den som hänger med över timmen får höra varför vi inte ska be våra barn att inte vara rädd för terroristerna. Och Thåström. Det är det värt