Emmas tack till sina räddare

Mötte ambulanspersonalen i tingsrätten: ”Tack för att ni kom, det var väldigt fint av er”

helskärm

KÖPING. Rättegången i Arboga fortsatte på eftermiddagen med förhör med ambulanssjukvårdarna som var först på plats.

– Jag insåg att hon kunde dö om inte kom under behandling, säger en av dem.

Efter förhöret passade Emma på att tacka ambulanspersonalen som räddade hennes liv.

- Tack för att ni kom, det var väldigt fint av er, sade hon.

Den sjätte rättegångsdagen, efter att familjemedlemmarna vittnat, var det en uppenbar lättnad för Emma Jangestig. I pauserna gick hon ut och pratade med vänner och familj som sökt sig dit. I en paus på förmiddagen efter att hennes pappa och systrar hade vittnat sa hon:

– Jag är så stolt över min familj.

Emma Jangestig tackade också ambulansmännen som tog hand om henne den 17 mars.

Åklagare Frieda Gummesson bad den manlige sjuksköterskan att med egna ord berätta om kvällen den 17:e mars.

– Vi åkte från Köping till den här platsen, och vi kommer dit som andrabil och jag ser två kollegor sitta längst in i hallen. En av kollegorna håller på och undersöker flickan. Bredvid ligger pojken och kvinnan ligger vid dörren. Min minnesbild sedan är bara att det blir väldigt trångt.

”Förstår fort att det är allvarligt”

Hans första tanke:

– Man blir naturligtvis lite ställd av det man ser när man kommer in och förstår fort att det är allvarligt. För att kunna göra någon slags vettig insats måste vi få ut folk därifrån. Jag och min kollega bestämmer att vi tar ut mamman, eller Emma, för att undersöka henne vidare i ambulansen.

Om Emmas medvetandegrad, sa han:

– När vi möter henne i hallen så är hon orolig. Hon är aggressiv och slår och sparkar med armarna omkring sig. Vi lägger henne i en filt och får hjälp av en polis att få ut henne på gården och in i ambulansen. Då bedömer jag att hon har bra andning och puls. Då lämnar jag henne där tillsammans med kollegan. Då går jag in i huset igen för att hjälpa min kollega med pojken. Tillsammans bär vi ut honom och då är pojken dålig. Vi inser rätt snart att vi måste åka, annars kommer det inte att bli något bra.

Skador i huvudet

Han bedömer att Emma är den av de tre som är friskast.

– Så vi bedömer att hon får vänta på platsen tillsammans med mig. När jag sedan blir sittande kvar med Emma försöker jag skapa mig en korrekt uppfattning av hennes skador. Jag tar av kläderna och undersöker kroppen så gott det går. Jag misstänker att hon har en fraktur på en underarm men annars är ser jag inga skador annat än i huvudet. Det är mycket blod. Väldigt mycket blod.

– Om hon inte kommer under behandling kan hon dö, inser jag.

Samtliga tre skadade fördes sedan till sjukhuset i Örebro.