Svensk skola sjunker

Resultaten fortsätter nedåt i alla ämnen

Svenska elevers kunskaper fortsätter att sjunka, det visar den internationella Pisa-undersökning som Skolverket presenterar i dag. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder.

– Sverige förlorar på alla fronter. Det är ett mycket allvarligt läge, resultatet har sjunkit som en sten, säger Eva-Lis Sirén, förbundsordförande i Lärarförbundet.

helskärm

Den svenska skolan är i kris. Trots omfattande reformer från utbildningsminister Jan Björklund (FP) så fortsätter de svenska elevernas resultat att sjunka. Svenska elever presterar sämre på alla områden, än andra OECD-länder i genomsnitt och bara fem andra länder är sämre än Sverige på matematik. Tre länder är sämre på läsförståelse. I naturvetenskap är sex länder sämre än Sverige. Det bekräftas av den internationella Pisa-undersökning som presenteras i dag. De sjunkande resultaten gäller både de svagaste och de högpresterande eleverna.

– Det är väldigt tydligt att det beror på den mindre likvärdiga skolan. Det här är det höga pris som Sverige fått betala för det fria skolvalet, säger Eva-Lis Sirén, förbundsordförande i Lärarförbundet.

Björklunds låga förväntningar

Pisa genomförs vart tredje år och väger tungt både i Sverige och internationellt. I den mätning som presenteras i dag, där huvudfokus är matematik, har 65 länder deltagit. Utbildningsminister Jan Björklund har ännu inte kommenterat uppgifterna men var inte speciellt hoppfull när Aftonbladet ställde frågor om undersökningen på Folkpartiets Landsdagar för ett par veckor sedan. Då sa han:

– Min förväntan på den här undersökningen är måttlig. De stora utbildningsreformerna som vi gör nu kommer inte att påverka PISA-undersökningen. Min prognos är att det fortsätter att gå ner eftersom de reformer vi gör påverkar först på sikt.

De förändringar som Jan Björklund syftar på är framförallt att betyg nu ges från sjätte klass och att lärarutbildningen förändrats. Efter sju år som utbildningsminister hävdar Jan Björklund allt som oftast att det tar lång tid att förändra skolan. När han själv satt i opposition, 2006, kommenterade han de sjunkande skolresultaten annorlunda. Så här sa han då om den dåvarande skolministern Ibrahim Baylans politik:

"Svensk skola faller kunskapsmässigt. Men skolministern verkar ha missat Timss-undersökningen, Pisa-undersökningen och Skolverkets nationella utvärdering". Han fortsatte vidare:

"Första förutsättningen för att kunna medicinera rätt är att patienten erkänner sin sjukdom. Om man blundar för problemen i svensk skolpolitik kommer inte rätt åtgärder att vidtas."

Barnen får betala

Ibrahim Baylan, nu Socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor, har har tackat nej till att lämna en kommentar. Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin säger att han är uppriktigt ledsen.

– I min roll som utmanare till Jan Björklund så borde jag hoppas på de här siffrorna. Men det här är viktigare än all politisk taktik, det handlar om barn som inte får en ärlig chans för att de inte får tid med sina lärare. Barnen får betala för skattesänkningarna och nu ser vi resultatet av det, säger han.

Angående Jan Björklunds kommentar om att de reformer som genomförts ännu inte syns i resultaten säger Gustav Fridolin:

– Det är inte sant. Han har suttit längre än någon annan utbildningsminister i modern tid. Tittar man på forskningen så säger den att det går att vända ett skolsystem på sex år. Jan Björklund säger att vi ska vänta 15 år till, men det är inte anständigt.

Lärarförbundets Eva-Lis Sirén instämmer, och tar Polen som exempel.

– Det finns länder där det vänder, och Polen är ett sådant land. Där har man inte elitskolor eller segregerade skolor. Där sätter man in kraftfulla åtgärder för att hjälpa de svagaste eleverna, för att det är den verksammaste medicinen. Här var Sverige bäst i världen förut, säger hon.

Resultat från tidigare Pisa-mätningar där Sverige deltagit

År 2000

Läsförståelse var huvudämne och svenskarna klarar sig bra ur ett internationellt perspektiv.

År 2003

Svenskarna var något bättre på matematik än övriga OECD-länder i genomsnitt.

År 2006

Svenskarna är medelmåttiga i matematik och naturvetenskap och har relativt bra läsförmåga.

År 2009

Svenskarna presterar under det internationella genomsnittet i naturvetenskap. Den svenska skolan har också blivit mindre likvärdig. De som inte når upp till en grundläggande läsförståelse har blivit allt fler. Skolverket konstaterar att svenska elevers kunskaper gradvis försämrats under 2000-talet.

Källa: Skolverket