Natten till torsdag drabbar de samman i den första debatten, Barack Obama och Mitt Romney.
För Romney är det vinna eller försvinna-läge efter den senaste tidens opionsundersökningar.
Och försvinna är det obehagligt lätt att göra i tv-debatterna – en felsägning kan få förödande konsekvenser.
Samtidigt kan rätt replik på rätt plats bli en klassiker.
Här är fem presidentdebatter som satt avtryck.
</h3><h3>MÄRKLIGT</h3><p>5. Gore var trängd när han mötte George Bush den yngre i debatterna 2000. Trots överväldigande intellektuellt övertag, verkade Gore - "mannen som föddes i en blå kostym" – ha förtvivlat svårt att nå fram till väljarna framför tv-apparaterna. I ett märkligt försök att få sin motståndare ur balans, klev han fram till Bush under tiden han pratade – men det enda han belönades med var en nick från republikanen, som sen lyckades vinna det jämnaste presidentvalet genom tiderna.</p><p> </p><p> </p><p> </p><h3><iframe height="315" src="http://www.youtube.com/embed/w8rg9c4pUrg" width="480" /></h3><h3>KONTAKT MED VERKLIGHETEN?</h3><p>4. "Det finns ingen sovjetisk dominans över Östeuropa och det kommer aldrig att bli så under min tid vid makten." Sittande presidenten Gerald Ford fick debattledaren att sätta i halsen när han 1976 debatterade utrikespolitik med demokraternas Jimmy Carter. "Ursäkta", stammade debattledaren förvånat, "menar du verkligen att Östeuropa inte är en del av Sovjets intressesfär eller militärt säkrar den delen som en kommunistisk zon?". Japp, det menade han. Hur väljarna belönade Fords insats? Genom att ge honom sparken.</p><p> </p><p> </p><p><iframe height="315" src="http://www.youtube.com/embed/7ffbFvKlWqE" width="480" /></p><h3>KLOCKMISSEN</h3><p>3. Varför tittade han på klockan? När George Bush den äldre mötte Bill Clinton i debatten 1992, fick kandidaterna en fråga från en i publiken om hur statsskulden påverkat dem personligen i livet. George Bush inledde med att ta en rejält titt på sitt armbandsur, som om han var rädd att missa tåget eller ännu värre – som om han vore extremt uttråkad. Därefter hade han stora problem med att förstå frågeställningen. Snudd på förvirrad gick han och satte sig igen. Bill Clinton såg sin chans, kopplade på charmen och gav ett medkännande och genomtänkt svar.</p><p>Bush fick i efterhand mycket kritik för sitt beteende. "Han visade sig helt sakna kontakt med vanliga amerikaner. Och enkla gester (som klockmissen) blev laddade med en djupare mening", säger Ellen Fitzpatrick, professor i amerikansk historia, till US News.</p><p> </p><p><iframe height="315" src="http://www.youtube.com/embed/LoPu1UIBkBc" width="480" /></p><h3>DRÄPANDE 1</h3><p>2. Ronald Reagan var 70 år när han tillträdde som president och i kampen för att bli återvald fyra år senare, blev han återigen ifrågasatt för sin ålder. Demokraternas kandidat Walter Mondale hade framgångsrikt angripit honom i den första tv-debatten – men i den kommande var Reagan förberedd. Skulle han verkligen klara av hårda vak-nätter, som de som John F Kennedy fick erfara under Kuba-krisen? undrade debattledaren. Reagan vände skickligt på resonemanget genom att slå fast att han bestämt sig för att inte göra ålder till en politiskt fråga: "Jag kommer inte på något sätt att utnyttja min motståndares ungdom och brist på erfarenhet", replikerade han – och fick samtliga, även motståndaren Walter Mondale, att skratta hejdlöst. Hur det gick i valet? Mondale fick 13 elektorsröster – Reagan 525!</p><p> </p><p><iframe height="315" src="http://www.youtube.com/embed/O-7gpgXNWYI" width="480" /></p><h3>DRÄPANDE 2</h3><p>1. Ålder spelade också en roll 1988, när vicepresidentkandidaten Dan Quyale, 41, blev ansatt för sin påstådda brist på erfarenhet. Quayle hade tidigare försvarat sig med att han hade lika mycket erfarenhet från kongressen som John F Kennedy när han blev president. Men detta hade hans motståndare, demokraternas Lloyd Bentsen tagit fasta på – och förberett ett dräpande svar. "Jag kände Jack Kennedy, jag har tjänstgjort med Jack Kennedy, Jack Kennedy var en vän till mig… Senator – du är ingen Jack Kennedy", drämde Bentsen till med, jublet bröt ut och Dan Quayle såg plötsligt inte mer erfaren ut än en 14-årig konfirmand.</p><p> </p><p><em>(Fyra år senare gjorde Reagan en rolig parodi på Bentsens replik – där han både drev med sig själv och sopade till Bill Clinton:)</em></p><p><iframe height="315" src="http://www.youtube.com/embed/tiNVqYwVfWE" width="480" /></p>
