”Jag fick en gråtattack”

Britt Peruzzi

Leif Mannerström om rädslan att hamna på äldreboende

Leif Mannerströms röst spricker.

Rädslan han blottar skär genom luften.

– Vet du, jag har sagt till min son att skjuta mig om jag skulle behöva hamna på hem, säger krögaren.

Leif Mannerström har i över ett decennium engagerat sig för bättre mat inom äldrevården. Han har besökt otaliga äldreboenden och träffat människor som han beskriver förlorat livsglädjen.

– Jag har sett härsken mat, åldringar som kränkts, personal som river hushållsrullar för att kommunen sparar på servetter.

I måndags morse deltog han i en debatt i Aftonbladet-tv, tillsammans med bland annat sjukvårdsminister Gabriel Wikström för att diskutera situationen för de drabbade i artikelserien Den dolda svälten.

– Ministern tyckte att jag spädde på politikerförraktet. Det hoppas jag verkligen. Detta måste politikerna ta på blodigt allvar.

Mannerström är kritisk till att Wikström skyllde på den förra regeringen.

– Det är sant att det är deras fel. Men också den förrförra regeringens. Och den före den.

Problemet är skillnaden mellan äldreboendena, menar han, att det är personalens karaktär som avgör hur pensionärerna ska få det i slutet av sina liv.

– En del är motiverade och har bra coacher som verkligen brinner för jobbet. Men andra är slöa. Varför ska man inte få säga det?

Göteborgskrögaren önskar att debatten ska fortsätta att leva.

– Det är fantastiskt att Aftonbladet tar upp det. Jag ber på mina bara knän att detta

ska kunna tuggas på varje dag så att de ansvariga förstår att det måste göra något. Nu. För folk dör varje dag i svält - i Sverige!

Personligen har han planerat noga för ålderdomen. Han och hustrun har ett hus på landet, han litar på att deras två barn har uppsyn, och så har han sparat.

– Jag kommer att använda mina pengar till äldrevård.  Det vore ett straff värre än döden att åka in på ett dåligt hem. I värsta fall anställer vi någon. Jag lägger undan mycket pengar för min ålderdom.

Han understryker att han har möjligheter som fattigpensionärer och många änkor saknar.

– Min pappa som älskade sitt jobb handlade bara rödlappat på slutet. När jag insåg det satte jag in pengar på Östermalms saluhall så att han kunde handla där och då levde han upp igen. Jag såg ju paniken i hans ögon.

Vid ett planerat besök på ett boende för svårt handikappade insåg Mannerström att båda chefer tagit ledigt för att slippa träffa honom.

– Jag gjorde så gott jag kunde. Sedan, på vägen hem, fick jag en gråtattack och körde in på en skogsväg.

Där ringde han sin son, som är en duktig jägare.

– Jag sa "Om jag hamnar på ett sådant ställa, skjut mig med ett nådaskott".

Leif Mannerström vill att samtalet om äldrematen ska föras civiliserat. Men kan inte acceptera att anhöriga ska vara rädda för att klaga. Både kommunalt och privat.

– Är personalen bra - köp blommor och uppmuntra dem. Men gör de ett skitjobb - slå näven i bordet.