I Eskilstuna syns butiksdöden överallt
ESKILSTUNA. ”Nya mardrömssiffror för svenska handlare”, trumpetade TT i går morse.
Men Bernt Skoog, en av Sveriges sista skräddarmästare, 50 år i branschen, behöver inte läsa tidningen för att uppdatera sig om läget.
Han driver en herrekipering i Eskilstuna. Omsättningen gick ner 80 procent i våras och hade just börjat återhämta sig hyfsat då region Sörmland i förra veckan drämde till med nya restriktioner och bland annat anmodade folk att inte besöka butiker.
– Jag hade redan budgeterat med halverad försäljning i november och december. Vi klarar oss året ut, men sedan?
Ödestomten bredvid Fristadskyrkan är skräpig, blåsig och inhägnad. Kanske ska någonting vettigt byggas.
Det är förmiddag i en medelstor svensk stad och tre veckor sedan löning och livet framstår lika trist som det grådaskiga novembervädret.
En outlet på Kungsgatan lockar med total utförsäljning och 75 procents rabatt. Burger King har slagit igen. ”Hyran var 170 000 i månaden”, suckar en man i butiken bredvid.
Inget blev sålt
Mäster Skoog, butiken har funnits sedan 1981, har numera stängt på måndagar, pengar måste sparas, men skräddaren bor i närheten och kommer in och öppnar.
– I den här branschen köper man in varor ett halvår i förväg. Så jag gjorde stora inköp förra sommaren. Sen kom coronan i mars och ingenting blev sålt.
Ljusblå skjorta, hängslen, prickig scarf. Bernt Skoog är klädd som jag föreställer mig att en 71-årig skräddare ska vara klädd.
Butikslokalen, cirka 90 kvadrat, är trång. Kostymer, kavajer, skjortor. Damavdelningen satsar på bröllopsklänningar.
– Min dotter har jobbat här i 20 år. Jag vill att hon ska ta över. Men jag är också förälder. Vill jag att mitt barn ska försöka driva en förlustaffär?
Några ungdomar skränar utanför fönstret. Gamla tanter vaggar i maklig takt. Stadium, en av alla dessa kedjor, stänger snart. 20 procent i rabatt på allt.
Köplador utanför stan, e-handel. Det sista de svenska stadskärnorna behövde var en pandemi och politiker hit och epidemiologer dit som förmanar och inskränker och utfärdar rekommendationer.
Göran Persson klev in
Nu står vi inför Black Friday och julhandel. Två av årets viktigaste händelser. I det läget tar smittspridningen fart igen och region efter region vädjar om att folk ska hålla sig hemma.
Skoog har flugit upp på disken bredvid kassapparaten. Sitter i skräddarställning. Han började på fabrik, men en kompis sökte in på utbildning med inriktning på sömnad och han hakade på.
Det var 1969. Erlander skulle några månader senare avgå som statsminister. Palme, ung, otålig, hungrig, väntade på att få ta över.
Tre år senare hade Bernt Skoog gesällbrev och medalj i sin hand.
– Det finns kanske tio skräddarmästare kvar i Sverige. Kyrkogården är full av oersättliga människor, jag gör mig inga illusioner om att just jag är så viktig, men jag tror att någonting kommer att saknas då vi har försvunnit.
Han har kunder som tar sig hela vägen från Stockholm. En gång kom Göran Persson in och måttbeställde en kostym. "Vi var skolkamrater i Vingåker".
Två anställda. En av dem blev gravid och har försvunnit på mammaledighet.
– Det var tur för oss. Jag har min pension och behöver inte mycket pengar, men en lön mindre var en viktig besparing.
Bernt Skoog pratar fort och intensivt. Suckar att han har mundirarré. Inte mig emot, vissa är lättare att intervjua än andra.
– Politikerna kunde ha hjälpt vår bransch med subventionerad hyra. Som det är nu är vi utlämnade till värdarnas välvilja.
Fastighetsägaren har gått med på att skjuta upp hyran. Men förr eller senare måste den ju betalas.
Stans andra herrekipering gick omkull förra året. Enligt en granskning som den pigga lokaltidningen Eskilstuna-Kuriren har gjort står 40 lokaler tomma i centrum.
Pressen älskar att svänga sig med dramatiska ord. "Butiksdöden" är ett av dem. Kanske är det en term som väl beskriver det vi bevittnar.
Syns mer än i Stockholm
Kanske är det som pågår sanering och omställning och någonting nytt som är på väg att födas och möjligen kommer centrala Eskilstuna och andra städer efter konvulsioner och smärta än en gång ha ett centrum med liv och energi.
Hårdast drabbat av pandemin är egentligen Stockholm. 23 procent av befolkningen, 40 procent av årets konkurser är siffror som säger det mesta av det vi behöver veta.
Men huvudstaden är stor och alla dessa nedläggningar och tragedier märks inte i gatubilden. I Eskilstuna behöver vi inte gå många meter för att hitta en verksamhet som har gått under.
– För varje butik som slår igen på Kungsgatan minskar antalet människor som söker sig hit. Det drabbar även mig, suckar skräddaren.
– Och det tog två år att bygga om och piffa upp gatan. Två år! Där tappade vi ännu mer.
Niklas Edmark, näringslivsdirektör i Eskilstuna, ung, energisk, en ny generation, jobbar hemifrån i dag.
Villaområde i grannstaden Strängnäs. Närmaste grannarna är några utflyttade stockholmare.
– Jag tror vi kommer att se mer av det framöver. Tar bara en halvtimme med tåg till Stockholm, säger han med en optimism jag känner igen från mig själv då AIK leder med två mål i 85:e minuten.
Swish och rikedom
Det duggregnar. Han coronahälsar med armbågen.
– En sak kommunen kan göra är att bygga bostäder centralt. Vilket vi också gör. Det bor få människor där.
Jag påpekar att det tog evigheter att bygga om Kungsgatan. Och nu ska Drottninggatan fixas till.
– Det finns säkert lärdomar att dra.
Mobilen piper till. Stefan Löfven, ytterligare fem ministrar och Folkhälsomyndighetens generalsekreterare ska hålla presskonferens. Nya, tunga restriktioner på väg.
Bilradion spelar Benjamin Ingrosso och berättar att Trump anklagar något företag för valfusk.
Och Hedbergs Dam i hörnet på Kungsgatan lockar i skyltfönstret med Black Week, 30 procent på utvalda kappor och en bok av det moderna slaget, det vill säga någonting så udda som en bok som säljer.
”Min vinnande väg – bli rik på aktier”.
200 kronor kostar den, kontanter eller swish.