Nobelpris för upptäckt av hepatit C-virus

TT

Publicerad 2020-10-05

Harvey J Alter, Michael Houghton och Charles M Rice tilldelas årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Här presenteras de av Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen.

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin uppmärksammar banbrytande forskning som gjort det möjligt att behandla virussjukdomen hepatit C. Men någon fest i decembermörkret blir det inte. Den har ställts in. Ironiskt nog på grund av ett annat virus.

Priset tilldelas Harvey J Alter, Michael Houghton och Charles M Rice för deras upptäckt av det virus som orsakar den kroniska leversjukdomen hepatit C.

Charles M Rice trodde att det var någon som tjuvringde när telefonen väckte honom vid fyratiden på morgonen.

– Först blev jag irriterad, säger han under en digital presskonferens.

Sedan hörde han någon med svensk brytning som försökte försäkra honom att han vunnit Nobelpriset och att det inte var ett skämt.

– Då började det sjunka in.

Även Harvey J Alter väcktes tidigt på morgonen.

– Jag hade inte ens insett att det var i dag Nobelpriset skulle delas ut. Det här är häpnadsväckande, säger han till Sveriges Radio.

Avgörande steg

Hepatit C, en form av gulsot, drabbar miljontals människor varje år och orsakar hundratusentals dödsfall. Skrumplever, leversvikt och levercancer kan bli följden efter flera år med den kroniska infektionen.

"Årets Nobelpris belönar tre forskare som tagit ett avgörande steg i kampen mot blodöverförd hepatit, ett av våra största globala hälsoproblem. Sjukdomen orsakar kroniska leverskador och levercancer hos människor över hela världen", skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande.

De kallar upptäckten banbrytande:

"Redan tidigare hade hepatit A- och B-virus upptäckts vilket var stora medicinska genombrott, men en stor andel fall av blodöverförd hepatit förblev oförklarade. Upptäckten av hepatit C-virus innebar att den kvarstående höga risken för blodsmitta kunde förklaras."

– Det här är en milstolpe i vår kamp mot virussjukdomar, som gjort att man kan hindra smitta av en mycket allvarlig, oftast kronisk, leversjukdom som fortfarande drabbar åtminstone 70 miljoner människor och orsakar 400 000 dödsfall varje år, säger Anna Wedell, professor i medicinsk genetik och ledamot i Nobelkommttén.

"Största belöningen"

Att vinna själva priset är en sak, säger Charles M Rice, men att i flera årtionden ha fått följa hur man gått från ett "mystiskt virus" till att kunna behandla hepatit C är det som räknas.

– Bara att få se det hända har varit den största belöningen, säger han.

De tre Nobelpristagarnas upptäckter ledde till utveckling av känsliga blodtester som har eliminerat risken att smittas av blodtransfusioner i stora delar av världen. Upptäckten var också ett startskott för en snabb utveckling av effektiva läkemedel mot hepatit C-virus som leder till att människor kan botas från sjukdomen.

– Att se så många människor bli botade är förbluffande, säger Harvey J Alter i en intervju med Nobelkommittén efter tillkännagivandet.

Parallell till dagens pandemi

Patrik Ernfors, ledamot i Nobelkommittén, får frågan om man kan dra några paralleller mellan upptäckten av hepatit C-viruset och dagens forskning på coronaviruset.

– Jag tycker det är ganska lätt att relatera till dagens situation, säger han.

Han förklarar att det först handlar om att upptäcka viruset och sedan forska vidare. Själva upptäckten är kritisk, och i dag har forskningsmetoder utvecklats drastiskt sedan 1980-talet, när hepatit C upptäcktes.

Någon fest i vanlig bemärkelse blir det dock inte, eftersom såväl prisceremonin som Nobelbanketten är inställda – just på grund av coronaviruset.

– Det blev lite snopet, men de kommer självfallet att bli inbjudna till nästa fest, så fort det blir möjligt, säger Anna Wedell.

Positivt för forskningen

Charles M Rice tror däremot att coronapandemin har varit positivt för själva forskningen och att man i stället för att sitta i enskilda laboratorier nu hjälps åt på ett sätt man inte gjort tidigare.

– Vi mobiliserar personer över hela världen och stora framsteg kan göras.

Han kallar de upptäckter som gjorts under den korta tid som coronaviruset varit känt för "spektakulära".

– Jag är väldigt optimistisk för framtiden, säger han gällande virusforskningen.