Det blir ingen allmän screening för prostatacancer

Amanda Skagerström Lindau

”Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda screening för prostatacancer med PSA-prov, med eller utan kompletterande test före vävnadsprovtagning.”

Så lyder Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för screening för prostatacancer.

Beslutet motiveras med att det behövs mer forskning på området.

”Screening för prostatacancer med PSA-prov skulle kunna leda till att många män behandlas och drabbas av biverkningar, trots att deras cancer aldrig skulle ha blivit allvarlig”, skriver Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

På grund av att det saknas kunskap om tester som minskar risken för onödig behandling kan Socialstyrelsen i dagsläget inte rekommendera screening.

Utredningen som pågått sedan 2016 har rört förutsättningarna för att erbjuda alla män i åldern 50 till 70 år regelbunden prostatakontroll med metoden PSA-prov kompletterat med annat diagnostiskt test. Ett 20-tal experter och myndighetens screeningråd har medverkat i utredningen.

Allvarliga biverkningar

– Vår bedömning är att nyttan med prostatacancerscreening i dagsläget inte tydligt skulle överväga de negativa effekterna. Det finns en risk att screening skulle kunna göra alltför stor skada – i form av överdiagnostik, överbehandling och biverkningar, säger Lars-Torsten Larsson, avdelningschef på Socialstyrelsen och ordförande i screeningrådet i pressmeddelandet.

Anledningen till att överdiagnostisering är så vanligt är för att PSA-provet inte är tillräckligt träffsäkert. Den vanligaste orsaken till ett måttligt ökat värde av PSA i blodet är nämligen godartad prostataförstoring, inte cancer.

Trots att prostatacancer ofta är en allvarlig sjukdom, är de flesta härdar av cancerceller i prostatakörteln små och beskedliga. Cancercellerna som upptäcks växer så långsamt att mannen ofta hinner dö av andra anledningar än att prostatacancern blivit farlig.

Förutom onödig oro är den vanligaste biverkningen med prostatacancerbehandling erektionsproblem. Många män drabbas också av urinläckage och ändtarmsbesvär.

Sveriges vanligaste cancerform

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform och tar varje år 2400 liv. Chansen att bota sjukdomen är betydligt större om den upptäcks innan den ger symptom.

– Därför är det mycket angeläget att forskningen om prostatacancerdiagnostik fortsätter snabbt framåt, så att fler män med allvarlig cancer kan få vård tidigare. Det pågår redan flera forskningsprojekt, och vi hoppas snart ha tillräckligt underlag för att kunna göra en ny bedömning av ett nationellt screeningprogram, säger Lars-Torsten Larsson.

Avråder inte från PSA-prov

Samtidigt som myndigheten menar att det behövs mer forskning för att göra risken för överdiagnostisering mindre avråder de inte män som själva önskar få ett PSA-prov att söka vård, oavsett om de har symptom eller inte.

Socialstyrelsens rekommendation är på öppen remiss och en slutgiltig version beslutas under hösten 2018.