Flyktingkrisens stora vinnare: Smugglarna
Publicerad 2015-10-02
Aftonbladet har granskat smugglarna som tar betalt för att hjälpa flyktingar till Sverige
Det är den största europeiska flyktingkatastrofen sedan andra världskriget.
Men vägen undan krig och terror är livsfarlig.
Tusentals dör.
Samtidigt upplever flyktingsmugglarna högkonjunktur och nu är krisen också en miljardaffär.
Enligt Europol opererar 30 000 kriminella smugglare på den europeiska marknaden.
På ett kafé i Aten träffar vi "Abu F", smugglaren som "fixar" allt – för den som kan betala.
Han ordnar ett falskt, norskt pass på ett par veckor.
ATEN/STOCKHOLM
32 000 kronor.
Så mycket kostar passet som ska ta oss ombord på planet Aten–Stockholm.
Vår granskning av flyktingsmugglingen till Sverige avslöjar hur lätt det är att få tag på falska pass och hur omfattande den svarta marknaden är.
Så fort mannen lägger på mobiltelefonen ringer det igen.
Timme efter timme går han runt inne på kaféet i centrala Aten. Samtalen avlöser varandra. Ibland pratar han med hög och upprörd röst, för att sedan låta vänlig och mjuk.
Då och då kommer människor med ryggsäckar och resväskor in i lokalen, barnfamiljer och små grupper av unga män.
Mannen, som ser ut att vara i 50-årsåldern, tar dem med genom en dörr som leder till innergården bakom kaféet.
Han är en av Atens alla människosmugglare och han befinner sig mitt i en blomstrande högkonjunktur.
Stort nätverk
Under en månad har vi granskat smugglarna som tar betalt för att transportera flyktingar till Sverige.
När vi utger oss för att vara en ung tjej, 19-åriga ”Lara” från Syrien, får vi utan problem telefonnummer till flera potentiella smugglare. I några fall låtsas vi i stället vara "Laras" syster som söker smugglare för hennes räkning.
Kontaktuppgifterna sprids från mun till mun mellan nyanlända flyktingar som hoppas kunna få hit sina släktingar och på social medier.
Inom loppet av en vecka har vi direktkontakt med fem smugglare som förklarar hur de kan hjälpa oss genom Europa mot betalning. Över telefon berättar de hur det går till:
– Du måste ta dig till Turkiet, skicka passbilder så ska jag tala om vilka möjligheter som finns.
Eller:
– Du måste komma till Grekland, när du är här ringer du mig.
Det blir snabbt tydligt att en av männen vi får kontakt med har ett stort nätverk. Vi kan kalla honom "Abu F". Ena dagen är han i Aten, andra dagen befinner han sig på någon av öarna där båtflyktingarna kliver i land.
Att prata med honom är som att prata med en resesäljare, han är ett proffs och verkar vara helt öppen med vad han håller på med. Utan omskrivningar radar han upp alternativen.
– Det bästa för din syster är att flyga.
Hur går det till?
– Vi fixar ett pass.
Är det ett äkta pass eller falskt?
– Det beror på. Skicka bild på din syster så ska jag tala om vad för sorts pass jag kan fixa åt henne.
Kommer du göra passet i Sverige?
– Det beror på, jag har folk överallt.
Kommer de följa med henne till Sverige?
– Nej, varför skulle de göra det.
Okej, så du kan inte hjälpa henne i Sverige.
– Hon kommer inte behöva någon hjälp, men skulle det bli nödvändigt kan jag ordna fram folk. Skicka bara kortet så jag vet.
Skickar bild på förfalskat pass
Samtliga smugglare vi har kontakt med uppmanar oss att skicka ett kort på "Lara". Eftersom hon är en ensam, ung kvinna argumenterar de för att flyg är det säkraste sättet att ta sig till Sverige och för att komma på flygplanet krävs ett pass från ett Schengenland eller i andra hand ett syriskt pass och ett svenskt uppehållstillståndskort. Vi skapar en fejkad bild och skickar i väg den över Facebook och mobilappen Viber.
Efter en dryg vecka skickar "Abu F" bilder som visar flera europeiska pass, ett verkar vara österrikiskt och ett är finskt.
Han ger oss också adressen till ett av de kaféer han driver i Aten. Några dagar senare säger han att han har fixat ett pass till "Lara".
– Det kommer kosta runt 3 500 euro (drygt 32 000 kronor).
Hur ska jag skicka pengarna?
– Din syster betalar när hon kommer hit.
När vi kräver att få se bilder på passet blir han irriterad, för första gången blir det också tydligt vad för sorts verksamhet det är han bedriver.
– Säkerhetspolisen kan se min Viber.
Men vid fyratiden på morgonen den 17 september skickar han till slut två suddiga bilder av vad som ser ut att vara ett förfalskat norskt pass med "Laras" bild.
”Han kan fixa allt”
Vi känner lätt igen "Abu F" från hans profilbild när vi kommer till hans kafé i Aten. Våra källor bekräftar bilden av honom som en person som kan fixa det mesta. Flyktingarna får de tjänster de har råd att betala för.
En bussbiljett till den makedonska gränsen kostar 50 euro (470 kronor) per person. För ett falskt pass och en flygbiljett är prislappen 3 000 euro (28 100 kronor).
Flera personer vi talar med säger att han är en av många smugglare i samma kvarter, och att han är en av de bästa.
Han har flera medarbetare, men fungerar själv som en chef över verksamheten.
– Han kan fixa allt, men vi kallar honom inte smugglare utan trafficker, säger en person som själv har köpt ett id-kort av mannen.
Vad säger du om att han tjänar pengar på människors utsatthet?
– Det är dyrt och orättvist för alla kan inte betala, men jag förstår samtidigt att han måste ta bra betalt. Han tar ju själv stora risker.
Vet polisen om det här?
– Det mesta av verksamheten sker ganska öppet, på kaféer eller på Omonia Square dit alla flyktingar kommer när de anländer med färjorna. Jag tror att polisen vet, men att de låter det ske eftersom de inte vill att Aten ska bli en propp för flyktingar.
Men då och då gör polisen tillslag. En person vi möter berättar att hans bror fastnade i gränspolisen med falskt pass.
– Han togs av polisen och fick sitta flera dagar i arrest, sedan fördes han till ett läger och vi fick anlita en advokat som fick ut honom.
– Det kostade oss 600 euro (5 600 kronor).
Ser direkt att det inte är äkta
Bilden på det norska passet är oskarp, men det går att utläsa namn och födelsetid. Efternamnet och förnamnet står på fel plats och passet saknar namnunderskrift.
En kontroll i det norska folkbokföringsregistret visar att det inte finns någon med det namnet eller personnumret som står i passet.
Vi visar bilden på passet för Maria Jaxner, nationell dokumentexpert på gränspolissektion vid nationella operativa avdelningen, NOA (tidigare rikskrim). Efter att ha kontrollerat de maskinläsbara raderna längst ner på passet kan hon direkt se att det inte är äkta, bland annat stämmer inte kontrollsiffrorna. Men för att avgöra hur förfalskningen är gjord eller om den är tillräckligt bra för att passera i en kontroll hade hon behövt se passet i original.
– Jag kan inte se om passet är totalförfalskat eller om det är en äkta grundhandling som förfalskats. Bilden är suddig och de säkringar som finns syns inte tydligt, säger hon.
”Mörkertalet är enormt”
Efter en månads granskning av flyktingsmugglingen till Sverige vet vi att handeln med falska pass är stor. Alla vi talar med – från nyanlända flyktingar och människor på flykt i Europa till smugglarna – bekräftar den bilden.
Men ingen vet hur många av alla tusentals asylsökande som nu kommer till Sverige som köpt ett pass och flugit hit.
De falska resehandlingarna visas aldrig upp i någon passkontroll, det är bara flygbolagen som tittar på dem. Passen är enbart en biljett ombord på planet, sen förstörs de, slängs eller skickas tillbaka med smugglaren för att användas igen.
Förra veckan sökte 42 personer asyl direkt på Arlanda.
– Vi har ingen aning om hur många som kommer den här vägen, mörkertalet är enormt, säger Patrik Engström, chef för gränspolissektionen på NOA.
Att resa utan giltigt pass inom Schengen är hur lätt som helst, enligt honom. Här möter inga gränskontroller och flygbolagens personal saknar kompetens att kontrollera passen. Dessutom riskerar de inga dryga böter så länge det handlar om resor inom Schengen.
Det är därför de Europeiska passen är så eftertraktade för smugglare.
Men ingen vet heller för hur många vägen till Sverige slutar i ett förhörsrum på flygplatsen. På de svenska ambassaderna i Grekland och Turkiet är fenomenet med falska pass eller uppehållstillståndskort välkänt.
Vi har sökt grekiska myndigheter för att få svar på hur frågan hanteras i landet, men inte fått svar. Anna Areschoug, förste ambassadsekreterare i Aten säger att flygplatserna i Grekland patrulleras av såväl uniformerade som civila poliser.
– De finns både vid incheckning och boarding, man ser dem inte med de finns där.
I morgon: Smugglaren "Abu F": ”Jag har hjälpt massor av flyktingar till Sverige”
Mejla oss på granskning@aftonbladet.se Följ oss på Facebook
Så har vi gjort granskningen
Facebook och Viber – appen som gör det möjligt att ringa och skicka meddelanden gratis och utan att det går att spåra – har blivit viktiga arbetsredskap för smugglarna.
För att ta reda på hur flyktingsmugglingen till Sverige ser ut har vi utgett oss för att vara en 19-årig kvinna från Syrien "Lara", eller hennes låtsassyster i Sverige. Vi har bland annat skapat ett fejkat Facebookkonto åt "Lara".
Kontaktuppgifterna till smugglare har vi fått på nätet och med hjälp av källor och intervjuer med nykomna flyktingar i Sverige.
Kontakterna har tagits på telefon (vanlig och Viber) och Facebook.
Totalt har vi haft direktkontakt med fem personer som mot betalning erbjudit oss olika sätt att resa till Sverige.
Eftersom alla bad oss skicka bilder manipulerade vi en bild som skulle föreställa vår "Lara", den har vi skickat till smugglarna.