Mat stjäls från svältande

Lisa Röstlund

Maten ska gå till hungrande somalier.

Men i stället hamnar den i händerna på militanta organisationer.

Nu går FN ut och fördömer stölder av "även den minsta mängd mat från svältande och utsatta somalier".
Enligt Thomas Söderman på Svenska Röda Korset har organisationens sändningar inte drabbats:

– Det är inget som inte kommer fram, säger han.

Sedan två månader tillbaka utreder FN:s matprogram WFP stölder av matleveranser i Somalia.

Flera olika lokala beväpnade grupper, varav vissa tillhör organisationen al Shabab med kopplingar till al Qaida, har rapporterats plundra hjälpkonvojer.

Men även då den donerade maten nått fram till familjer i läger där mat distribueras, finns risk för stöld.

Tar tillbaka maten

Familjer vid det stora regeringsstyrda Badbado-flyktinglägret utanför huvudstaden Mogadishu, berättar för nyhetsbyrån AP att det hänt att personalen tvingat dem lämna tillbaka mat de blivit tilldelade, efter det att journalister tagit bilder av dem med maten.

– De tvingar oss lämna tillbaka maten. Om vi inte samarbetar tvingas vi ut ur lägret, och då vet vi inte vad vi ska göra eller äta. Det har hänt många redan, säger flyktingen Halima Sheik Abdi till AP.

Mat i säckar med FN-stämplar har även setts säljas på matmarknader.

Många beväpnade

Kim Zander, katastrofsamordnare på Rädda barnen bekräftar att riskerna för att utsatta utsätts ytterligare är överhängande i landet.

– Risken finns alltid att behövande kan bestjälas på mat och ägodelar, särskilt i ett land som Somalia där det råder katastrofsituation och det finns många beväpnade människor. En myndighet som har kontroll över ett område har ansvar för att behövande får den hjälp de behöver, men finns ingen sådan central myndighet finns alltid risk för att utsatta människor på flykt utsätts för stöld - även av hjälpsändningar.

"Det mesta når fram"

– Hjälpen generellt kommer fram på Afrikas horn. Men det finns alltid logisktikproblem, säkerhetsproblem och lokala myndigheter. Det finns alltid praktiska saker att lösa på plats. Men erfarna humanitära arbetare som gjort det här förut vet hur man ska hitta lösningar, säger Kim Zander.

– Om de specifika rapporterna från Mogadishu kan jag inte uttala mig om, för just för tillfället har vi ingen verksamhet där. Vi jobbar i norra, södra och centrala delarna av Somalia där stora behov finns. Men det är självklart fruktansvärt om det stämmer.

– Vi har inga rapporter om att några av våra hjälpsändningar skulle ha attackerats eller att vi skulle ha blivit bestulna på något. Men jag svarar bara för Rädda barnen.

Beväpnade matvakter behövs

Enligt Kim Zander är det ytterst viktigt att ha ett nära förhållande till dem som lokalt styr.

– Det behövs en transparent dialog. Vi jobbar alltid efter humanitära principer, att hjälpen ska nå fram till dem som behöver det mest, oavsett vem som styr.

Han efterlyser större säkerhetsåtgärder utifrån:

– Det behövs fler etablerade platser dit folk kan komma. I ett konfliktområde där många vapen finns, måste skyddet fungera på liknande sätt. I Somalia betyder det att regeringsarmén eller FN måste säkerställa skyddet generellt. Men det kan inte en humanitär organisation åta sig att göra. Vi kan inte inta en roll som polismakt, säger Kim Zander.

Svag regering

Enligt FN beräknas 3,2 miljoner människor vara i behov av humanitär hjälp till följd av svältkatastrofen på Afrikas horn.

Thomas Söderman, rådgivare i katastroffrågor på svenska Röda korset, jobbade i Somalia 1991-1992. Han beskriver hur katastrofen går långt tillbaka.

– Vi har inte sett någon egentlig förbättring sedan den förra stora torkan i början av 90-talet, då det även var en omfattande konflikt mellan olika grupperingar. Konflikter har pågått i olika former ständigt sedan dess, och regeringen har varit svag.

Människorna har aldrig haft tid att lyckats bygga upp reserver, förklarar Thomas Söderman. Istället har det blivit nedåtgående spiraler.

– Man gör saker på vägen ner, säljer sina boskap och ägodelar i väntan på att det ska bli bättre. Men så har det aldrig blivit bättre.

Vägarna sönderfallna

Problemen att nå fram med hjälp, beror delvis på logistiken.

– Infrastrukturen har inte renoverats på 20 år, och det är ständigt sönderfall av vägar. Hela transportapparaten är i otroligt dåligt skick, säger Thomas Söderman.

– Den andra stora utmaningen är säkerhetssituationen som försvårar men av och till även omöjliggör insatser för mat, vatten och hälsa - även om man har resurser att använda.

– Somaliska röda halvmånen och även internationella Röda korset har förlorat arbetare i attacker. Antingen för att man befunnit sig på fel ställe där stridande parter drabbat samman, men även rena attacker.

Därför är det enligt Thomas Söderman av största vikt att ha lokala samarbetspartners.

Lokala beskyddare behövs

Internationella Röda korset jobbar ihop med systerorganisationen Somaliska röda halvmånen.

– Deras kunskap om olika väpnade organisationers intressen och kultur, gör det möjligt för RK att verka i landet.

– Lokal anknytning är viktig i alla länder, men särskilt i ett så sönderfallet land som Somalia. Vi är beroende av dialog med parterna i konflikten, och förklarar vilket ansvar de har för civilbefolkningen. Oftast når man sitt mål och kan göra insatser som man har resurser till.

Hur stora är problemen med al Shabab?

– Vi uttalar oss inte kring problem med parterna i en konflikt. Vi är opolitiska och neutrala. Röda korset gör aldrig någon bedömning i en konflikt. Målet är hela tiden att hitta sätt att nå de civila - och det når vi bäst genom att inte uttala oss.

Hur stor del av era leveranser når fram?

–  Allt kommer fram. Det är inget som inte kommer fram.

Att matsäckar från hjälporganisationer kan hittas på matmarknader, förklarar Thomas Söderman med att det inte är ovanligt att familjer använder standardransorerna, bestående av ris, bönor och matolja, till att byta till sig andra förnödenheter.

– För en familj i en sådan situation är det varken onaturligt eller fel att byta bort matsäckar mot annat. Säckar på marknader kan vara stulna, men det kan också mycket väl vara en familj som bytt bort den.

"Somalia värst"

– Jag skulle nog säga att Somalia är den plats i dag i världen där de största behoven finns, sett till en hel nation. Det är det land där civilbefolkningen har det allra tuffast och där det är svårast för organisationer att nå ut med de resurserna.

Liknande problem på övriga Afrikas horn, förutom Somalia finns i de sydöstra delarna av Etiopien och nordöstra delarna av Kenya.

– Försörjningsmässigt har befolkningarna det lika svårt där, men de slipper konflikten och har fördelen att leva i länder som har bättre förutsättningar att ta ansvar för sin befolkning. Men det räcker inte till - vi gör insatser även där, säger Thomas Söderman.

– Där är svårigheterna snarare att kunna finansiera insatserna.

I båda länderna finns växande flyktingläger där Somalier söker sig undan både konflikterna och svälten.