Därför är Tahrirtorget åter en krigsskådeplats
Den här gången skjuter Egyptens militär skarpt
Folket litar inte längre på militären.
Militären vill inte lämna ifrån sig makten.
Den egyptiska regeringens avgång är en betydelselös eftergift - som knappast lär stoppa de nya våldsamma demonstrationerna på Tahrirtorget.
När diktatorn Hosni Mubarak störtades i februari i år firades det som en seger över förtrycket.
I efterhand visar det sig att man kanske firade lite för tidigt.
Mubarak existerade inte i ett vakuum. Utan grundmurat stöd av militären hade han inte haft en chans att hålla igång sin förtryckarapparat i 30 år.
Hosni Mubarak störtades därför att militären vägrade skjuta mot sitt eget folk, men hyllningskörerna för det har för länge sedan tystnat.
Vreden riktas mot militären
Tvärtom om är det nu mot militären som folkets vrede riktas.
För några veckor sedan presenterade generalerna hur de har tänkt sig övergången till civilt styre. Militären vill ha kvar en stark ställning som "beskyddare" av grundlagen och en försäkran om att militärbudgeten fortsätter vara hemlig.
De vägrar binda sig för ett datum för maktöverlämnandet. Militären verkar tänka sig någon gång 2013, eller ännu längre fram, trots att löftet från början var sex månader efter revolutionen.
En andra revolution
Många ser det som nu sker som en andra revolution, den som verkligen bestämmer vad som ska hända med Egypten.
Därför känns det extra oroande att militären nu verkar skjuta skarpt. Den gånga helgen dödades över 35 människor.
På måndag är det tänkt att valen ska inledas.
Efter årtionden av förtryck borde det vara glädje och fest när folk äntligen får gå till valurnorna, som i Tunisien för några veckor sedan.
I Egypten verkar festen inställd. Istället för en enda valdag kommer valet att pågå under flera månader - om det nu blir av - där olika delar av landet har olika valdagar. Ett utdragen process som knappast bidrar till att öka hoppet om att demokratin till slut ska segra.