Man måste bara älska tyskarna

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-08-24

Per Magnusson är 26 år, nöjesreporter och recensent för Punkt SE, Malmö.

Tysken kommer! Helvetet har kommit till byn. Eller ska jag säga älgskogen.

För – ladies and germans – i skogarna utanför Helsingborg hittar man för tillfället sju långtradare, en gigantisk filmcrew och 20 skådespelare med tillhörande cateringfirma. Alla är de här av en och samma anledning. Att spela in filmen ”Tod im Elchwald” – för er som valde franska – ”Döden i älgskogen”.

Nej, här finns inte ett spår av ironi.

”Tod im Elchwald” är en tät thriller utan en död sekund.

Filmen är den andra delen i tv-serien ”Mord in bester Gesellschaft” som sågs av – håll i hatten – 6,8 miljoner tittare på tysk tv i vintras. Hutlöst framgångsrika manusförfattaren Rolf Rene Schneider valde spontant att förlägga del två i Sverige och nu citerar jag pressmeddelandet:

”Den svenska älgjakten och de ständigt upprepade olyckorna däromkring hade sedan länge satt fart på Schneiders fantasi och verkade som en perfekt kuliss till en underhållande kriminalfilm i bästa Agatha Christie-tradition”.

Hahahahahahahahahahaha.

Man måste bara älska tyskarna.Eftersom alla vid det här laget sitter som på nålar ger jag er vad ni suktar efter.

Storyn.

En tysk psykiatriker, Dr. Wendelin Winter, reser till Sverige för att tillsammans med en god vän närvara vid en älgjakt. Då resan är nöjesbetonad tar han även med sin dotter Alexandra. Mystiken tätnar genast i älgskogen.

Alexandra hamnar på villovägar i skogen?…

Efter jaktlagets första dag försvinner en av jägarna spårlöst?…

Tills ett lik upphittas i en sjö…

Jag är övertygad om att ni redan surfat in på er lokala dvd-sajt för tysk importfilm och förbokat ert exemplar.

Jag är lika övertygad om att när vi summerar filmåret 2007 kommer ”Döden i älgskogen” toppa listan över komedier. Inte thrillers.