Ny våg av rohingya-flyktingar till Bangladesh

Nivette Dawod

Ytterligare 10 000 rohingyaflyktingar tros ha flytt till Bangladesh från Burma på grund av en ny våldsvåg mot folkgruppen.

Samtidigt har vapenvilan mellan rohingyamilisen ARSA och den burmesiska staten avbrutits.

”Vi ser allt fler bevis för att kvinnor, män och barn nu också står inför hot om svält”, uppger Amnesty International, sedan över en halv miljon rohingyer flytt Burma under hösten.

Det har gått nästan två månader sedan den första våldsvågen, då ett åttiotal byar bebodda av folkgruppen rohingyer i den norra delstaten Rakhine i Burma, brändes upp.

Regeringen i Burma anklagade rohingyerna för att själva ha tänt eld på sina hem och byar. Men Amnesty analyserade brandövervakningsdata, satellitbilder, foton och videofilmer och intervjuade ögonvittnen och kunde konstatera att attackerna var planerade och genomförda av Burmas säkerhetstjänst.

Den väpnade gruppen ARSA (Arakan Rohingya Salvation Army) och Burmas militär slöt i september ett avtal om vapenvila, efter att hundratusentals rohingyer flytt till grannlandet Bangladesh.

Det avtalet har nu brutits.

Ny våg av blodiga attacker

Och under helgen och fram till måndagen ska ytterligare 10 000 ur den muslimska minoritetsgruppen ha flytt till Bangladesh och de provisoriska flyktingläger som UNHCR placerat ut.

Flyktingorganet har nu fullt upp med att sätta upp nya skyddstält och dela ut mat, vatten och hjälppaket till utmattade rohingyer, som oftast haft en flyktväg på mellan 12 och 14 dagar, skriver man i ett pressmeddelande.

De som Amnesty International har talat med vittnar både om en ny våg av blodiga attacker från bland annat buddhistiska medborgargarden vid gränsen mellan Burma och Bangladesh, men också om ett nytt hot: svält.

Maten börjar ta slut, risfälten är ännu inte redo att skörda, och regeringen har stängt igen marknader och förbjudit mattransporter, enligt vittnen som Amnesty talat med.

”Flyr hotet om svält”

”Samtidigt som Burmas militär utför en våldskampanj, ser vi allt fler tecken på att rohingyakvinnor, män och barn nu också flyr hotet om svält”, uppger organisationen.

Över 160 rohingyer har också dött under båtresan över Naffloden, 23 av dem hittades under tisdagsmorgonen, av dem var hälften barn, uppger nyhetsbyrån AFP.

Flera av de som tagit sig till Bangladesh, och som nyhetsbyrån har talat med, berättar också om den undermåliga situation de befinner sig i. Vissa har varit fast i flyktingläger sedan tidigare våldskampanjer, och möter nu nya flyktingar som blir grannar. Alla talar om en utbredd svart marknad, fattigdom och isolering:

– Det är som att leva som en fånge. Jag har varit här så länge, det här är inget liv, säger Mohammed Idriss, som varit fast i lägret Kutupalong vid gränsen mellan Bangladesh och Burma sedan 1992.

Under dagen genomför Unicef (FN:s barnfond) massvaccination för att undvika kolerautbrott i de överbefolkade lägren.

– Människorna här saknar toaletter, rent vatten, allt. I en sådan situation finns det en stor risk för ett kolerautbrott, säger A M Sakil Faizullah från Unicef till AFP.

Bangladesh har talat om att skicka tillbaka rohingyer, eller utvidga lägret till vad som skulle bli en mycket överbefolkad flyktingstad, något FN varnat landet för.

Etnisk rensning

Nu har nära 520 000 personer ur den muslimska folkgruppen flytt Rakhinedelstaten, och trycket ökar på FN att agera. Generalsekreteraren António Guterres talade redan i september om etnisk rensning och FN:s säkerhetsråd har fördömt våldet, men allt fler människorättsorganisationer kräver sanktioner mot Burma.

EU:s utrikesministrar ska ta upp situationen i Burma vid ett möte den 16 oktober.

Burmas ledare, den Nobelprisade Aung San Suu Kyi har öppnat för internationella observatörer, men kritiserats för att inte ha talat hårdare mot militärens insatser.

– Bevisen är obestridliga - Burmas säkerhetstjänst sätter norra delen av delstaten Rakhine i brand i en riktad kampanj för att driva ut rohingyas ur Burma. Det råder ingen tvekan om att det är en etnisk rensning som pågår, sa Tirana Hassan, chef för Amnesty Internationals avdelning Crisis Response i september.