Nyheter

Fler ska lockas till gymnasiets yrkeslinjer

Av: 

TT

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) vill att alla yrkeslinjer på gymnasiet ska ge behörighet till högskolan. Arkivbild.
Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) vill att alla yrkeslinjer på gymnasiet ska ge behörighet till högskolan. Arkivbild.

NYHETER

Regeringen vill locka fler till gymnasiets yrkesprogram. Lockbetet är att alla linjer ska ge högskolebehörighet.

– Det behövs fler personer med yrkeskunnande, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S).

På torsdagens regeringssammanträde klubbar regeringen ett lagförslag som innebär att alla yrkeslinjer ska ge grundläggande behörighet för att studera vidare på högskola och universitet.

– Det ska göra detsamma om du läser ett teoretiskt program eller ett yrkesprogram. Du ska ha grundläggande behörighet, säger skolministern till TT.

I dag lockar yrkesprogrammen inte tillräckligt många elever för att möta behoven av arbetskraft. Bristen är stor på till exempel kockar, elektriker och undersköterskor. Ministern tror att en orsak är att många unga väljer teoretiska linjer för att kunna ha dörren öppen till eventuella studier längre fram.

– Det är inte så lätt att välja när man är 16. Men det här blir en möjlighet att senare i livet kunna skaffa sig en akademisk utbildning, säger hon om det nya förslaget.

Knixiga scheman

Alla elever på yrkesprogrammen har i dag rätt att läsa in de kurser i svenska och engelska som ger högskolebehörighet. Men de måste själva välja till ämnena, vilket kan skapa praktiska problem.

Nu föreslår regeringen i stället att ämnena ska ingå från start, och så får den som inte är intresserad av högskolebehörighet aktivt välja bort dem.

– Det är inte så lätt för de som vill välja till ämnen i dag. Man kanske är den enda i klassen som gör det, man känner sig utanför och det blir knixigt med scheman, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Skolministern ser ett samband mellan lågt intresse för yrkesutbildningar och gymnasiereformen 2011, då högskolebehörigheten avskaffades på yrkesprogrammen. Ungefär var tredje elev i gymnasieskolans årskurs 1 går i dag ett yrkesprogram.

Nytt försök

Redan 2018 presenterade den då rödgröna regeringen i stort sett samma förslag som nu läggs på riksdagens bord. Men oppositionen var emot och förändringen genomfördes aldrig. De borgerliga partierna ansåg att en bättre åtgärd vore att korta yrkesutbildningarna till två år.

Därefter låg förslaget i frysboxen under tiden som januariavtalet mellan S, MP, C och L gällde.

Men nu finns inget januariavtal längre, och S-regeringen gör ett nytt försök att få förslaget genom riksdagen.

– Jag hoppas att den här gången kommer det att gå som vi önskar. Vi har inte tid att jiddra med den här frågan. Det är viktigt för Sverige just nu, säger Axelsson Kihlblom.

Hon hänvisar till att både Svenskt Näringsliv, olika fackförbund och elevorganisationer vill ha förändringen som nu föreslås för yrkesprogrammen.

Fack och näringsliv gillar

Svenskt Näringsliv bedömer att Sverige riskerar att sakna 290 000 yrkesutbildade år 2035, om ingen förändring görs.

”Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är viktigt för att få fler elever att välja ett yrkesprogram. Det är avgörande för att företag ska kunna hitta rätt kompetens. Vi vill att riksdagen nu ger förutsättningar för svenska företag att växa och skapa jobbtillfällen”, säger Magnus Wallerå, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.

LO instämmer med sin motpart.

”Genom att återinföra behörigheten blir det en tydlig signal till elever och föräldrar att yrkesprogrammen innebär möjligheter, både på kort och lång sikt. Alla partier som värnar en stark svensk arbetsmarknad måste rösta för förslaget om grundläggande högskolebehörighet”, säger LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin.

ANNONS

Badkläder till ett bra pris hos Ellos. Passa på att köpa sommarens härligaste baddräkter, bikinis och tankinis!

Extern länk från Ellos

Shoppa här

Publisert: