Brottskoll av studenter väcker kritik

helskärm

Förslaget om att kontrollera blivande studenter mot brottsregistret haltar och har luckor, anser en rad instanser. Åtgärden kan stoppa vissa sökande, medan andra kan antas utan någon bakgrundskoll alls, varnar till exempel Uppsala universitet.

En person som dömts för mord – eller ett annat grovt brott – ska inte kunna börja studera till läkare. Vissa andra vårdutbildningar och lärarutbildningar ska också vara stängda för den som gjort sig skyldig till ett grovt brott.

Ett utredningsförslag med den innebörden lämnades till regeringen i höstas, och innebär en väsentlig regelskärpning. I dag görs kontrollen nämligen först i samband med yrkeslegitimering och/eller anställning, för lärarstudenter även inför praktik.

Men det finns många invändningar mot förslaget. Även om en lång rad remissinstanser förstår och stödjer grundtanken ser de luckor och brister i förslagets utformning. Uppsala universitet ser så många obesvarade frågor att det inte kan ställa sig bakom förslagen.

Kan undvikas

Universitetet pekar bland annat på att kontrollen av blivande studenter ska göras vid de statliga universiteten och högskolorna – men inte de bolags- eller stiftelseägda lärosätena, eftersom de enligt förslaget inte får kontrollera uppgifter i belastningsregistret. En sökande kan alltså välja att söka till ett visst lärosäte för att undvika en registerkontroll, skriver universitetet och efterlyser svar på hur det problemet ska hanteras.

De tre privata vårdhögskolorna Marie Cederschiöld (tidigare Ersta Sköndal Bräcke), Röda Korset och Sophiahemmet vänder sig också starkt emot denna uppdelning. Det finns tungt vägande skäl för att göra en registerkontroll, men syftet urholkas om detta inte gäller samtliga lärosäten och samtliga antagna, understryker de.

Fler yrken, fler brott

Flera instanser ifrågasätter varför vissa utbildningar inte tagits med i förslaget. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter ser det som ”både förvånande och upprörande” att utbildningen till arbetsterapeut inte finns med i förslaget, med tanke på det nära patientarbete som arbetsterapeuter har.

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) är i huvudsak för förslaget, men frågar om inte blivande psykoterapeuter, hälso- och sjukvårdskuratorer, tandhygienister och tandläkare också borde brottskontrolleras.

Ivo ser också skäl för att blivande studenter borde kontrolleras för fler brott, som grov kvinnofridskränkning, mordbrand och grovt narkotikabrott.

Värt jobbet?

Administrationen kring kontrollen lyfts också upp i flera svar. Flera lärosäten frågar hur det ska finnas tid att kontrollera personer som antas sent, nära studiestarten.

Enligt förslaget ska domstolarna bli skyldiga att underrätta ett berört lärosäte om en redan antagen student döms för visst brott. Men det finns det inte förutsättningarna för, eftersom det inte alltid framgår vad den dömde har för sysselsättning, enligt Domstolsverket. Därmed riskerar de nya reglerna att bli ett slag i luften, skriver Brottsförebyggande rådet (Brå).

Brå ifrågasätter också behovet av ett nytt, omfattande kontrollsystem med tanke på problemets storlek – det vill säga hur vanligt det är att blivande läkare, sjuksköterskor eller lärare tidigare gjort sig skyldig till ett grovt brott. För lärargruppen saknas uppgifter, och bland dem med hälso- och sjukvårdsutbildning handlar det om högst tio fall per år där yrkeslegitimation nekas, påpekar Brå. Med information redan vid ansökan till en utbildning om vilka krav som gäller för att få legitimation skulle troligen antalet sökande med en tidigare dom minimeras, skriver Brå.