Konflikterna kring Sápmi – i 12 punkter

1. 1550-talet

Gustav Vasa inför lappfogdar i de nordligaste lappmarkerna för att ta upp skatt från samerna. Gränserna mellan Sverige, Norge och Ryssland blir tydligare, men samerna rör sig över gränserna och därför får de i vissa fall betala skatt i alla tre länder.

2. 1751

Gränsen mellan Sverige och Norge dras. I ett tillägg till gränstraktatet – den så kallade Lappkodicillen – gavs samerna rätt att röra sig fritt över gränsen. Den är fortfarande ett centralt dokument i förhållandet mellan renägande samer och svenska staten.

Samtidigt fastställs Lappmarksgränsen. Innanför gränsen är samernas land och utanför – ned mot kusten – görs plats för svenska och finska bönder.

3. 1871

Odlingsgränsen upprättas. Ovanför den förbjuds nybyggen och marken skulle endast vara renbetesland. Av flera skäl – bland annat ekonomiska intressen – respekterades inte gränsen.

4. 1886

Sverige får sin första renbeteslag i ett försök att formalisera rennäringen. Lappmarkerna delades in i lappbyar – föregångarna till dagens samebyar – där samerna fick bedriva renskötsel.
Lagen ledde till ”oredans tid” där samerna inte längre fritt fick använda betesmarker, ökad byråkrati och centralisering. Dessutom överlappade många av markanspråken, vilket ledde till konflikter.

5. 1920–30-tal

Åren efter unionsupplösningen stängdes gränsen mellan Norge och Sverige för samerna. Många kunde inte ta sig ut till sina sommarbeten vid norska kusten. Lösningen för svenska staten blev att tvångsförflytta flera samiska familjer från området kring Karesuando söderut.

Det ledde till konflikter med samer och icke-samer som redan bodde i de sydligare områdena, vissa av dem är fortfarande aktuella i dag.

6. 1928

En ny renbeteslag bestämmer att samerna har exklusiv rätt till renskötsel och dagens indelning i samebyar bestäms. Men rätten till samebyarnas områden tillfaller endast renägande samer. Det skapar en uppdelning som lever kvar i våra dagar, mellan samer med renar och dem utan.

Orsaken var att det så kallade ”lapprivilegiet” – rätten till renskötsel, jakt och fiske, bara skulle tillfalla dem som ”var i behov av det”. Icke-renägande samer förlorade alltså rätten till markerna.

7. 1966–1981

Skattefjällsmålet är en av de längsta rättsprocesserna i Sveriges historia mellan ett antal samebyar och svenska staten. Frågan gällde äganderätten till de så kallade skattefjällen i norra Jämtland.

Högsta domstolen dömde att samebyarna inte hade någon äganderätt till fjällen. Det betraktades som ett stort nederlag.

Men Högsta domstolen gjorde ett par avgörande uttalanden. Framför allt att samernas rätt till renskötsel var lika stark som äganderätten, även om de inte äger marken.

Samerna förlorade målet, men vann en viktig principiell seger för framtiden.

8. 1990–2004

Privata markägare drog fem samebyar inför rätta i det så kallade Härjedalsmålet. De ville slå fast att samerna inte hade rätt till vinterbete på deras marker.

För att få behålla sin rätt till vinterbetet behövde samebyarna bevisa ”urminnes hävd”. Det vill säga att man under lång tid brukat marken utan att någon stoppat en.

Men bevisningen de förde fram höll inte i hovrätten. Efter 13 år nekade Högsta domstolen prövningstillstånd och kampen var över. Markägarna vann.

Sedan dess har samebyarna och de privata markägarna fått avtala separat om renbetet i Härjedalen.

9. 2009–2020

I Girjasmålet möttes Girjas sameby och svenska staten i domstol. Tvisten gällde om vem som har upplåtelserätt till småviltjakt och fiske på statlig mark inom samebyn.

Högsta domstolen dömde till samebyns fördel, på grund av att de har denna rätt av urminnes hävd.

Domen öppnar upp för att samtliga samebyar ska få samma rätt.

10. 2016

Svenska kyrkan producerar en så kallad vitbok som undersökte kyrkans relation till samerna under 400 år.

Ärkebiskop Antje Jackelén utfärdade en ursäkt till det samiska folket för hur de behandlats.

11. 2021

Regeringen utser en Sanningskommission för det samiska folket som ska granska statens politik gentemot samerna genom historien och vilka konsekvenser den haft.

Förhoppningen är att den ska lägga grunden till en försoning och en väg framåt.

Som en konsekvens av Girjasdomen inrättar staten Renmarkskommittén, med uppdrag att utreda om övriga samebyar har samma upplåtelserätt till småviltjakt och fiske.

På det sättet hoppas man lösa frågan en gång för alla och undvika att samtliga samebyar ska gå igenom samma rättsprocess som Girjas.

12. 2023

Trycket ökar på Sápmi. Bland annat presenterar LKAB och regeringen nya fynd av ovanliga jordartsmetaller.

Till det ska läggas utbyggnad av vindkraft, vägar, järnvägar och ökad turism, vilket många gånger stör rennäringen.

Risken är att det kommer leda till nya konflikter.

Källor: Sametinget, professor Peter Sköld, regeringen, svenska kyrkan, samer.se