Myndighetssamverkan ska minska barns ohälsa

helskärm

Allt fler barn och unga mår psykiskt dåligt.

Nu vill regeringen göra det lättare att få hjälp med sina besvär genom ett nationellt hälsovårdsprogram.

– Vi arbetar för mycket i stuprör i dag, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Vården av barn och unga behöver bli mer sammanhållen och det behövs fler förebyggande och hälsofrämjande insatser, anser regeringen.

Därför får nu sex myndigheter, däribland Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Skolverket i uppdrag att ta fram ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga till och med 20 års ålder.

”Många barn mår dåligt”

– Skälet är att de aktörer som arbetar med att främja barn och ungas hälsa i dag arbetar för mycket i stuprör. Det behöver vi ändra på så att vi jobbar mer samverkat och strukturerat samt att aktörerna vet vad de andra gör, säger Jakob Forssmed.

– Då använder vi resurserna på ett bättre sätt vilket är otroligt angeläget att vi gör eftersom att många barn och unga i dag mår dåligt, inte minst psykiskt, fortsätter han.

Socialstyrelsen, som har huvudansvar för uppdraget, kommer tillsammans med de andra myndigheterna att ta fram kunskapsstöd som aktörerna kan luta sig emot när de beslutar om vilket stöd barnet är i behov av.

Kunskapsstödet ska bygga på ett ”personcentrerat förhållningssätt”.

– Det handlar om att utgå från det enskilda barnets behov. Det kan låta självklart, men det är viktigt att se till att de insatser som föreslås för barnen också fungerar för dem, säger Jakob Forssmed.

Mer uppföljning

Myndigheterna ska dessutom titta på hur man kan samordna data för att få en bättre bild av hur barn och unga mår i dag samt hur man kan följa upp deras mående.

– Inom barnavården görs det i dag olika kontroller för att se var barnet befinner sig i sin utveckling när det är litet. Lite mer av det högre upp i åldrarna är eftersträvansvärt och något för det här programmet att ta in, säger Jakob Forssmed.

Uppdraget ska delredovisas stegvis och slutredovisas 2026.