Valet i Frankrike: "Macron är en pajas"

I Fréjus i södra Frankrike är stödet för högerextrema Nationell samling stort. Här röstar en majoritet av invånarna på ytterhögern och många vill se Jordan Bardella, Marine Le Pens kronprins, som premiärminister efter parlamentsvalet den 30 juni.

När president Emmanuel Macron utlyste nyval efter Nationell samlings (RN) jordskredsseger i EU-valet kom det som en chock för de flesta fransmän. Men i den lilla staden Fréjus, med sin långa strandpromenad kantad av palmer och kaféer, är många förväntansfulla.

– Vi vill ha förändring. Macron är en pajas, han pratar fint och är intelligent men han lyssnar inte på folket, säger pensionären Pierre, 77 år, som spelar boule på en av stadens planer och inte vill uppge sitt efternamn.

Skyltfönster för RN

Pierre röstade på RN i EU-valet och kommer att rösta på partiet igen i parlamentsvalet. Han är inte ensam. På ett kafé intill bouleplanen sitter vännerna Giles och Geoffrey, som båda planerar att rösta på RN om två veckor.

– Vi måste byta politik, det är nog nu, vi måste stoppa invandringen, säger låssmeden Geoffrey, 57 år.

– Jag gillar Bardella, han kommer att bli en bra premiärminister, säger Giles, 50 år.

Fréjus är själva sinnebilden av en pittoresk fransk kuststad. Det azurblå havet glittrar i solen och på en skylt på strandpromenaden står: ”Välkommen till boulespelets huvudstad på Rivieran”.

Men staden ses också som ett skyltfönster för RN. Sedan 2014 styr borgmästaren David Rachline (RN) här, en nära vän till Marine Le Pen och partiledaren Jordan Bardella. I EU-valet fick partiet 47,5 procent av rösterna här, att jämföra med 31 procent på nationell nivå. Även det nationalistiska partiet Återerövring, med Marine Le Pens systerdotter Marion Maréchal som affischnamn, fick fler röster här än på nationell nivå, drygt 9 procent. Det innebär att över 56 procent av Fréjusborna röstade på ytterhögern i EU-valet.

Tendensen att rösta höger i södra Frankrike har historiska rötter och beror delvis på landets koloniala historia, enligt Elisa Bellè, forskare på universitetet Sciences Po i Paris.

– Många franska bosättare som tvingades lämna Algeriet efter självständigheten 1962 bosatte sig i regionen. De kände ofta en slags förlorad nationalism, berättar Bellè.

Samtidigt skedde en stor arbetskraftsinvandring från Nordafrika till regionen.

Invandring het fråga

När opinionsinstitutet Ipsos inför EU-valet frågade fransmännen vilka frågor som var viktigast kom köpkraften högst, följt av invandringen och miljön. Men för RN:s väljare råder ingen tvekan om vilken fråga som är viktigast.

– Jag röstar på Bardella på grund av invandringen och osäkerheten i landet, de hör ihop. Macron har inte gjort sitt jobb, nu får vi se om Bardella kan göra det bättre, säger den pensionerade slaktaren Daniel.