Svartenbrandt släpptes i går

Uppdaterad 2014-04-14 | Publicerad 2014-04-13

Han är en av Sveriges mest kända förbrytare.

Nu är Lars-Inge Svartenbrandt, 68, en fri man – igen.

– Jag har aldrig mått bättre, säger han till Aftonbladet.

Men:

– Det är lite svårt för mig att säga ”det här ska jag undvika i framtiden”.

Klädd i en brun skinnjacka klev Svartenbrandt, som numer heter Lars Ferm, ut i friheten.

Klockan kvart i sex på söndagsmorgonen släpptes han från anstalten Salberga i Sala efter att ha avtjänat ett flerårigt fängelsestraff.

– Syns det att jag är munk? frågade han journalisterna på plats.

De enda som mötte upp vid grindarna.

Hur känns det att komma ut?

– Det känns ingenting.

Ska orientera sig

När Aftonbladet pratar med honom igen strax före klockan åtta sitter han på McDonalds i Enköping.

Dricker coca-cola och kaffe.

Äter frukost.

– Det är en angenäm stämning, men det är en väldigt märklig lokal vi är i, säger han och fortsätter:

– Jag har aldrig mått bättre. Jag är ju snart 70, jag brukar runda av positivt uppåt. För att vara en svensk 70-åring måste jag säga; det är ljuvligt att andas och tallarna rör sig i vinden utanför fönstret och folk är faktiskt glada.

Vad ska du göra nu?

– Nu ska jag försöka orientera mig i den krångliga värld ni har byggt upp här utanför, för litegrann är fel.

Lars Ferm berättar om ögonblicket när han klev ut från anstalten.

”En nedslående statistik”

– Jag kommer ihåg klicket. Just när jag gick ut genom den sista porten så höll jag kvar dörren för det är elektriskt lås och sedan när jag stängde så sa det ”klick” och då stod jag utanför. Det var en angenäm upplevelse.

Lars Ferm är en av Sveriges mest kända brottslingar. Sedan i slutet av 1960-talet har han åkt in och ut från olika anstalter. Sammanlagt har han tillbringat runt 40 år i fängelse efter en lång rad rån och dramatiska rymningar från olika anstalter.

År 2009 dömdes han för två grova rån till det fängelsestraff han nu avtjänat.

I dag säger Lars Ferm att han inte kommer att ”besöka fler banker”, men menar att osvuret är bäst.

– Det är en nedslående statistik när det gäller Ferm. Det är lite svårt för mig att säga ”det här ska jag undvika i framtiden”.

Nu ser han fram emot att träffa sin dotter Jackie Ferm och hundarna. Som Aftonbladet tidigare berättat ger dottern i dagarna ut självbiografin ”Rövardotter” där hon gör upp med sin uppväxt.