”Det finns bara offer”
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2011-02-08
Bråk utbröt under rättegången mot mördade Carlas exmake
JÖNKÖPING. Tingsrättssalen i Jönköping är fullsatt.
Till vänster sitter Carla Saados familj, till höger exmakens.
I pausen tar känslorna över – och det blir bråk.
– Hur kan de komma hit och hota oss, säger Carlas pappa Behnam Saado.
Carlas 13-åriga dotter gungar rastlöst fram och tillbaka i stolen. Hon tittar med spänd blick mot sin pappa. De har inte träffats sedan morgonen den 29 november; när barnen hade gått till skolan gick pappan och köpte en kniv i Huskvarna centrum, han tog bilen hem till Carla och väntade.
Han trotsade pojkens sista vädjan: ”Gör ingenting mot min mamma.”
När åklagaren, bakom stängda dörrar, går igenom obduktionsrapporten svimmar målsägandebiträdet. Efter 45 minuters noggrann redogörelse för hur de 31 knivhuggen trasat sönder Carlas kropp svartnar det för ögonen, säger han. Våldet var så kraftigt att bladet på den nyinköpta kniven böjdes.
Skyller på grannarna
Bland åhörarna sitter två familjer och lyssnar.
Själv säger exmaken att han aldrig hade för avsikt att beröva Carla livet. Möjligtvis ville han skada henne. I stället skyller 39-åringen på olyckliga omständigheter.
– Jag var på väg därifrån. 30 sekunder till och jag hade gått, men då kommer min fru.
Nästa gång åklagaren ber honom beskriva förloppet säger han:
– Hade min fru kommit bakom de där två personerna kanske jag bara hade skrikit på henne. Jag känner väldig ånger att hon inte hamnade bakom de där två. Det blev som en krock.
Han lägger återigen skulden på grannarna:
– Varför skriker de inte? Det hade ju för guds skull gjort hela skillnaden. Hade de bara skrikit hade vi inte varit i det här läget.
Sorg och ilska
Stämningen är ansträngd. I pausen blir vi vittnen till hur Carlas svåger får en smäll i ansiktet av någon av exmakens släktingar. Det uttalas hot.
Men uppgifterna om vad som hänt går isär: vem som hotat vem, eller vem som sagt fula ord till vem. Båda familjerna känner sorg, ilska och vanmakt.
– Det finns bara offer. Jag är jätteledsen över det som hänt Carla. Vi visste ingenting, säger en av kvinnorna som kommit för att stötta exmaken.
”Mår jättedåligt”
I det rättspsykiatriska utlåtandet ges en bild av en man som saknar socialt nätverk, som inte hade gett upp hoppet om att han och Carla skulle bli ett par igen och som inte kan hantera motgångar.
Den bristande självkänslan ”räddas genom att tillskriva andra skulden för det egna agerandet”, står det.
Det var rädslan att förlora barnen som drev honom. Nu säger han:
– Jag tänker på att mina barn har förlorat sin mamma och jag mår jättedåligt av det.
Efter första dagen i rätten är det svårt att dra någon annan slutsats än att barnen, den 13-åriga flickan och hennes nioårige bror, även har förlorat sin pappa.