”Jag slutade tänka”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-03-02

Toni Alldén berättade själv i rätten om Carolin

När rättegången drog igång på måndagsmorgonen var det första gången som Carolin Stenvalls familj ställdes öga mot öga med Toni Alldén. Han har erkänt att han dödat Carolin, men att det hela var en olycka.

På eftermiddagen inleddes förhöret med den misstänkte mördaren Toni Alldén.

Med uppgiven röst berättar han om morddagen.

– När jag såg blodet slutade jag att tänka, säger han.

Toni Alldén.

Utan att bli avbruten av frågor får Toni Alldén berätta om vad som hände när han träffade Carolin Stenvall.

– Först vill jag säga så här. Jag vill prata ut om det här inför alla anhöriga och inför mig själv. Det har gått fem månader och jag vill få slut på alla spekulationer.

Han tystnar ett ögonblick innan han fortsätter.

– I de här förhören har jag aldrig fått vara tveksam eller uttrycka mig fel. Då kommer det som en bumerang tillbaka. Jag vill säga att tid och rum, centimetrar och minuter yttrar det vet jag ingenting om.

”Hamnade i dispyt”

Carolins bil stod där. Jag parkerade och gick och öppnade bagageluckan för att slänga sopor.

Jägaren beskriver hur det kommer en kvinna mot honom och är arg.

– Vi hamnade i dispyt, men jag såg aldrig att hon var skadad.

– Jag knuffade till henne. När jag vänder mig om ser jag att hon ligger på backen. Det kommer blod ur munnen.

När Alldén kom till 58:an öppnade han bagageutrymmet för att ta ut kroppen.

– Det fanns ett ansikte, men det fanns ändå inte, säger han.

Han säger att det inte var meningen att han skulle skjuta Carolin. Det var mer troligt att han skule skjuta sig själv, hävdar han.

– Det gick en vecka och jag funderade på varför ingen hade hittat henne. Hon låg helt öppet vid vägkanten.

”Den tiden var hemsk”

Alldén får beskriva om tiden fram till han greps som misstänks för mordet.

– Jag har varit ledig och jag har jobbat. Den tiden var hemsk, jag kan inte beskriva den med ord.

Åklagaren: Vad har du gjort under tiden?

– Jag vet inte vad jag har gjort.

Har du någon gång återvänt till 58:an?

– Ja, det var jag som satte dit trasan där.

När var det?

– Det vet jag inte.

Var det nära inpå?

– Det var ganska långt senare.

Kan du beskriva hur det gick till när du flyttade kroppen från Stenåldersboplatsen?

– Jag ville väl att någon skulle hitta henne.

Berätta vad du gör.

– Jag lindar in henne i filten och lyfte in henne i bilen.

”Hällde vatten på blodet”

Kan du berätta om valet av plats där du lämnade henne?

– Det var inget förvalt ställe. Det är inte alla som vill köra med en död kvinna i bilen.

Vad avgör valet av plats?

– Att jag har blivit rädd för någonting. Jag blev bara rädd så som alla skulle ha blivit.

Vad gör dig rädd som gör att du svänger av vägen?

– Jag började fundera på vad jag gjorde egentligen. Till viss del blev jag rädd för mitt eget agerande.

Är det något mer du vill berätta?

– När jag drog ut Carolin vid 58:an var blodfläcken där på bilmattan. Jag hällde en flaska vatten på blodet.

Toni Alldén:

Det är lika svårt för mig att förstå. Jag har ingen förklaring. När jag reagerar på någonting som händer så reagerar jag mycket hårdare.

Skulle det vara förklaringen?

– Det är bara som jag försöker att förstå.

Följ ämnen i artikeln