De tjänar bäst – efter gymnasiet

Publicerad 2013-01-05

Yrkesprogram leder löneligan men bara de första fem åren

i toppMålaren David Holmström har gått på Rodengymnasiet i Norrtälje som toppar listan i Stockholms län.

Fem år efter studenten ­toppas lönelistorna av elever från ­yrkesprogram – men fem år senare har naturvetarna gått förbi.

Svenskt Näringsliv har ­tagit fram statistik över ­vilka ­gymnasieutbildningar som ger fast jobb och hög lön.

– Utgångspunkten är att uppmuntra till mer aktiva val, säger Johan Olsson på Svenskt Näringsliv.

De gymnasieprogram som ger jobb efter 5 år – län för län

De gymnasieprogram som ger jobb efter 10 år – län för län

Gymnasieprogrammen som ger högst lön efter 5 år – län för län

Gymnasieprogram som ger högst lön efter 10 år – län för län

Elever som gick ut från bygg- och anläggningsprogrammet på Rodengymnasiet i Norr­tälje 2005 toppar lönelistan i Stockholms län.

De ligger även högt på listan över sysselsättning.

Målaren David Holmström, 25, gick på Rodengymnasiet och tog studenten 2006. Han fick, precis som sina klass­kamrater, jobb direkt efter ­skolan.

– Det som var bra med utbildningen var att man fick chansen till så mycket praktik. Jag fick kontakt med arbetslivet nästan direkt, säger han.

Knyter bra band

Just kontakten med lokala ­företag är något som personalen på skolan också under­stryker:

– Vi har väldigt bra kontakt mellan eleverna och lärarna. Sedan har vi mycket kontakter med arbetslivet, det är superviktigt, säger Sofie Andersson, lärare i engelska på bygg­programmet på Rodengymnasiet.

– Det finns många små företag här i Norrtälje och det är många som tar med sig en lärling, säger David Holmström.

’Välja efter intresse’

Fast det är långt ifrån alla gymnasieskolor i Sverige som har så pass tät kontakt med ­företagare i närområdet.

– Det är stora skillnader ­mellan olika skolor. Det kan skilja mycket inom samma ­region, säger Johan Olsson, ­utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Varför är det så?

– Skolornas samverkan med lokala företag har stor ­betydelse men även ledar­skapet på ­skolan, rektorn och de enskilda lärarna.

Vad har du för tips till dem som ska välja gymnasie­program?

– Att höra sig för, prata med elever som har gått på skolan och gå på öppna hus. Sedan ska man välja efter intresse oavsett statistik, det är viktigt.

Kollar upp fem och tio år senare

Svenskt Näringsliv har undersökt hur det ser ut fem och tio år efter att eleverna tagit studenten. I undersökningen rangordnas skolorna efter sysselsättnings- och lönestatistiken för dem som gick ut gymnasiet 2000 och 2005. Statistiken visar elevernas sysselsättning och inkomst år 2010, alltså fem respektive tio år efter deras studentexamen.

När det gäller sysselsättningen visar siffrorna hur många procent som hade en fast anställning år 2010. Uppgifterna har hämtats från gymnasieskolans register över avgångna elever.

Lönen som redovisas är medianinkomsten för de utexaminerade från ‧respektive skola och program. Medianinkomsten bygger på kontant bruttolön. Hur mycket en individ har ‧arbetat under året framgår inte av kontrolluppgifterna.

För att i så stor omfattning som möjligt endast få med individer som ‧jobbat heltid under hela året har personer med ersättningar för arbetslöshet, föräldraledighet och studier tagits bort. Uppgifterna har hämtats från gymnasieskolans register, LISA-databasen samt från Skatteverket.

Källa till statistiken är SCB och Gymnasiekvalitet.se.