Här förbereds svenska chefer på krigets krav
Publicerad 2023-06-16
UPPSALA. Turkiet säger nej – men arbetet med att ansluta Sverige till Nato fortsätter.
I en hemlig övning i veckan har ÖB förberett svenska myndighetschefer för krigets krav.
– Fokuset har byggt på att vi är med i Nato, säger Micael Bydén.
Solen steker över gulnat gräs och svarta landningsbanor på flygflottiljen F 16 i Uppsala.
Ett Jas 39 Gripen-plan genomför en uppvisning för ett stort antal myndighetschefer från hela totalförsvaret. Piloten rullar i luften, loopar och stiger rakt upp i molnen – innan han låter planet falla spikrakt ned mot marken.
Överbefälhavaren Micael Bydén kisar mot himlen.
Det är han som under visst hemlighetsmakeri bjudit hit representanter för regeringskansli, myndigheter och länsstyrelser för att förbereda dem på Sveriges Nato-anslutning.
Sverige kommer att bli Nato-medlem, det är ÖB:s utgångspunkt. Det är bara frågan om när.
Ska Sverige då klara kraven är de civila myndigheterna helt avgörande.
Men uppförsbacken är betydande.
– Om Försvarsmakten var nere på låga nivåer, så var civilt försvar mer eller mindre nedmonterat helt och hållet. Vi går nu fram något sånär parallellt, men det är inte samma förutsättningar. Det är svårare på den civila sidan i dag, säger Micael Bydén.
Samtidigt är kraven högre.
Innan det svenska försvaret började rustas ner hade Försvarsmakten betydligt större resurser att på egen hand sköta transporter, sätta upp fältsjukhus och distribuera livsmedel.
– Nu finns det här någon annanstans. Det gör att vi måste ha klart för oss var resurserna finns, när vi kan komma att behöva dem och till vilka volymer, säger Micael Bydén.
Sjukvården är ett särskilt dilemma, dimensionerad för att ta hand om ett civilsamhälle i fred – inte stora mängder av sårade i krig.
– Vi tittar på vad vi själva kan göra, och framför allt att det finns vårdkapacitet i områden där det kan bli stora skadeutfall. Man ska inte ta för givet att strider eller militära operationer kommer ske där det finns kapacitet. Det kan bli andra platser också. Då gäller det dels att inventera och veta vad vi har, dels att sätta perspektiv på vad som kan behövas, säger Micael Bydén.
– Det är bara att titta i Ukraina. Där har sjukvårdsinrättningar, sjukhus och ambulanser varit mål för rena terrorbombningar. Snarare än att de är fredade via internationell rätt, så har man gett sig på dem. Och då spelar det ingen roll hur stora volymer man har, om det inte är skyddat.
Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör på Svenska kraftnät, har deltagit i ÖB:s övning. Hon säger att Sverige måste vara redo att möta den typen av angrepp mot energiinfrastrukturen som Ukraina utsatts för.
– Dels kan man dra lärdomar därifrån, men också se till att man har god reparationsförmåga, god redundans och robusthet, men även cyberskydd. Det finns mycket lärdomar att dra, säger hon.
ÖB vill skapa bred förståelse i myndighets-Sverige för Natos koncept för avskräckning och försvar, och Natos interna planeringsprocesser.
Mest konkret måste Sveriges förmåga till värdlandsstöd förbättras. Nato-medlemskapet innebär att Sverige måste vara redo att snabbt ta emot betydligt större utländska förband.
– Där är de andra myndigheterna en grundläggande förutsättning för att vi ska lyckas, säger Micael Bydén.
Under jätteövningen Aurora 23 i våras gick en amerikansk marinkårsbataljon in i Sverige från Trondheim och tog sig neråt landet för egen maskin.
Den hjälp amerikanerna behövde var dock omfattande.
Bara i Jämtland involverades polisen, räddningstjänsten, Region Jämtland Härjedalen, länsstyrelsen och inte minst Trafikverket, som hjälpte USA:s pansarfordon att ta sig över Ljusnan via pontonbroar.
– Vi har gjort det, men i ett mindre sammanhang. Nu handlar det om betydligt större volymer, som snabbare ska kunna komma till stöd eller verkan, säger Micael Bydén.
Under övningen har Försvarsmakten delat detaljer ur sin skarpa krigsplanering.
– I det rum som vi träffas pratar vi väldigt mycket klarspråk. Där är det scenarier vi sätter ord på. Vi kan öppna vår planering och prata om sådant som vi inte pratar publikt om, säger Micael Bydén.
– Att träffas är oerhört viktigt just nu, med den omvärld vi har. Det är skarpt läge. Vi kan inte vänta mer på utredningar, det finns saker vi behöver göra just nu, säger Micael Bydén.