Iran fruktar för blodbad
"Årsdagen ett test på om regimen passerat bäst före-datum"
Avrättningar, massfängslanden, informationsblockad.
Regimen i Iran har sedan i somras gjort allt för att krossa den gröna proteströrelsen.
Ändå står demonstranterna på gatan i dag och vrålar "Död åt diktatorn".
Firandet av den islamska revolutionens 31-årsdag borde vara regimens egen fest. En manifestation utåt och inåt av enighet och styrka.
Istället blir det ännu ett test av om prästdiktaturen passerat sitt bäst före datum.
Oppositionen utnyttjar alla officiella firanden för att själva ge sig ut på gatorna och protestera. Det är svårare för polisen att ge sig på regimkritikerna när hundratusentals människor redan befinner sig på gatorna.
Öppnar eld
Ändå har det redan rapporterats att polis öppnat eld och skjutit tårgas mot demonstranter. En av oppositionsledarna ska ha skadats lindrigt när polis angrep hans bil.
Förmodligen kommer vi att få veta väldigt lite av det som händer. Regimen har den här gången strypt tillgången till Twitter, Facebook och andra sociala medier på nätet via vilka många vittnesmål tidigare nått omvärlden.
Ett tecken på att de tänker göra allvar av hotet att slå till hårt mot demonstranterna medan den statliga TV:n bara visar regimvänliga demonstrationer som hyllar ayatollah Khomeini, revolutionens fader.
Men de verkliga slagen mot oppositionen utdelas inte av poliser med batonger. De sker i det fördolda mellan gatuslagen.
Tusentals gripna
Civilklädda män knackar på och griper människor som deltagit i demonstrationer eller som man tror är med och organiserar protesterna.
Tusentals gripna sitter i fängelser i Teheran och i andra stora städer. Många har suttit inlåsta i månader utan rättegång. Vittnesuppgifter talar om brutala förhör och tortyr. Bland annat i en färsk rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch.
För många anhöriga är det svårt att ens få reda på att deras söner, döttrar, män eller fruar sitter fängslade.
Ett antal regimmotståndare har avrättats efter skenrättegångar. Det sker i det fördolda. Ofta sipprar informationen ut långt senare.
Bryta ryggraden
Långsamt men väldigt tydligt har regimen dragit åt tumskruvarna i ett försök att bryta ryggraden på proteströrelsen. Regimmotståndet har spritt sig till grupper i hela samhället och utgör ett allvarligt hot mot makthavarna.
Militärt är regimen tillräckligt stark för att slå tillbaka oppositionen. Men ledarna översteprästen Ali Khamenei och president Mahmoud Ahmadinejad har konstant förlorat legitimitet i folkets ögon sedan fusket i presidentvalet i somras.
Tydliga tecken finns också på sprickor inom landets ledarskikt där prästerskapet traditionellt haft stor makt men där mer och mer av inflytandet nu verkar flyttas över till militären.
De flesta revolutioner är plötsliga. Folket reser sig - regimen faller. I Iran ser vi en utdragen process där utgången fortfarande är väldigt oviss.