Han dog framför tv-kameran

Steve "krokodiljägaren" Irwin drog själv ut rockans gadd ur hjärtat innan han dog

LONDON.

Med skräckblandad förtjusning följde miljoner tv-tittare Steve Irwins äventyr i vildmarken.

Han brottades med krokodiler. Klappade giftspindlar. Gullade med ormar.

Till sist gick han för nära djuren han älskade.

En stingrocka stack ihjäl 44-åringen under en snorkeltur. Hans sista stund dokumenterades av hans kameraman.

Ingen som sett Steve Irwins tv-program är förvånad över hans död. Men sättet det skedde på är svårt att smälta för medarbetare och vänner.

Det var inte en krokodil som tog hans liv.

Inte en orm.

Utan en fisk som nästan aldrig attackerar människor.

Hindrad av dåligt väder

Steve Irwin blev det tredje kända fallet i Australien där en människa dödats av en stingrocka.

Han befann sig i Port Douglas i norra Australien för att spela in en dokumentär om världshavens farligaste varelser, men dåligt väder förhindrade honom att åka ut. I stället beslutade han sig för att ta en snorkeltur och samtidigt filma lite material till ett barnprogram som hans dotter Bindi ska leda.

Irwin befann sig ovanför fisken, som är två och en halv meter i diameter, när den stack honom i bröstet med sin 20 centimeter långa gadd.

Stingrockan är giftig, dock inte tillräckligt giftig för att döda människor, men gadden träffade extremt olyckligt.

– Den gick rakt in i bröstet och stack hål på hans hjärta, säger Irwins vän och manager John Stainton.

”Det kom inget blod”

Irwins död filmades.

John Stainton, som sett filmen, berättar för tidningen The Australian att ”krokodiljägaren” själv drog ut rockans gadd ur hjärtat.

– Det är väldigt svårt att titta på filmen eftersom man faktiskt betraktar någon som dör... och det är fruktansvärt.

– Den visar hur Steve kommer över rockan, och svansen kommer upp och träffar honom här, i bröstet. Han drog ut den och i nästa minut var han borta. Det är allt. Kameramannen blev tvungen att stänga av, säger Stainton.

Att Steve Irwin skulle arbeta nära några av världens farligaste djurarter stod klart tidigt. Hans föräldrar var experter på reptiler och drev en liten djurpark. Redan som fyraåring var Irwin nära att bli dödad av en giftig orm.

Under en promenad imiterade han sin far och trampade försiktigt på en stor brun orm. Han ropade sedan stolt att han ”fångat en”.

– Pappa kom rusande och slet undan mig. Jag var helt förstörd. När pappa såg det, tänkte han för sig själv, "vad är det för barn jag har", har Steve Irwin berättat.

Fick en orm i present

Två år senare fick han en 3,6 meter lång pytonorm i födelsedagspresent. Snart tyckte pappa Bob Irwin att tiden var mogen för pojken att lära sig fånga krokodiler med händerna.

– Faktum är att när jag var nio år lät han mig hoppa ner och fånga min första krokodil.

När Steve Irwin blev känd fick han ofta kritik för att han älskade publiciteten mer än djuren. Sanningen var nog att han älskade både och.

Långt innan han blev "Krokodiljägaren" med hela världen levde Steve Irwing nära de mäktiga djuren, långt från tv-kameror och autografblock.

Som 20-åring började han arbeta för delstaten Queenslands avdelning för krokodilvård. Hans jobb var att fånga och flytta krokodiler som levde för nära människor eller av andra orsaker riskerade att dödas.

I åratal levde han långa perioder ensam i den ogästvänliga vildmarken. Krokodilerna fångade han uteslutande med händerna. Han var övertygad om att mänsklig kontakt var mindre skadligt än drogerna som krävdes för att söva ned dem.

När hans föräldrar gick i pension 1991 tog Steve över familjeföretaget, Australia Zoo, som snabbt blev ett av landets mest populära turistmål.

Samtidigt växte Steves rykte som krokodiltämjare. De första avsnitten av ”The crocodile hunter” som sändes 1993 blev en enorm succé.

Kultfigur världen över

Det följdes av nya omgångar och ett globalt kändisskap med allt från intervjuer i CNN till att satirprogrammet ”South Park” drev med honom.

Hans utrop "Crikey, mate!" och "Titta, vilken skönhet!" gjorde honom till en kultfigur världen över.

– Det är säkrare att umgås med krokodiler och skallerormar än cheferna och alla hajarna på filmbolaget, brukade han skämtsamt säga.

– Jag har bett över hela kroppen och har varit rejält rädd flera gånger, sa han när allvaret tog överhanden.

Även om Steve Irwin främsta tillgångar i tv var det direkta tilltalet, och hans handfasta relation med djuren, var det omöjligt att undgå hans engagemang.

Han såg tv-programmen som en möjlighet att visa vilka fantastiska djur som lever på planeten.

– Vad folk inte känner till vill de inte bevara, sa han till CNN:s Larry King för några år sedan.

Delar av sin förmögenhet använde han till att köpa upp stora landområden i Australien, Tasmanien och USA. Där ville han rädda hotade arters boplatser.

”Stort tomrum”

– Även om vi hade olika stil har jag enorm respekt för Steve. Han lämnar ett stort tomrum efter sig. Han har gjort oersättliga insatser för djurskyddet i Australien, säger den brittiska zoologen Mark O’Shea.

Även om det fanns en viss hatkärlek med i bilden så var 44-åringen omåttligt populär i hemlandet. Särskilt stolta är folk över hans framgångar utomlands.

Direkt efter beskedet i går, vid lunchtid lokal tid, samlades chockade människor utanför Irwins zoo norr om Brisbane. Tusentals kondoleanser strömmade på kort tid in till tidningarnas diskussionsforum.

– Jag är skakad över Steve Irwins oväntade och märkliga bortgång. Det är en enorm förlust för Australien, säger landets premiärminister John Howard.

Wahlström är inte förvånad

Rockorna har vassa hullingar på svansen

Jens Kärrman, Mia Carron