Person anhållen misstänkt för grovt spioneri

helskärm

En person har gripits och anhållits misstänkt för grovt spioneri. Ingen har dömts för det brottet i Sverige på 18 år.

En hög myndighetschef sitter redan häktad i det nu aktuella ärendet.

Personen greps på tisdagen vid en insats i Mellansverige. Säpo beskriver det som en ”omfattande utredning” där förundersökningen kommer att ta tid att slutföra.

– Insatsen har koppling till det tidigare ärende där en person sitter häktad för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, säger Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säpo.

Gripandet skedde som en del av en pågående förundersökning som Säpo bedriver under ledning av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.

– I och med att det pågår en förundersökning och att det är förundersökningssekretess som gäller finns det inte mycket mer vi kan säga. Det här gripandet har kopplingar till det tidigare ärendet, mer specifik än så kan jag inte vara, säger Fredrik Hultgren-Friberg.

Inga detaljer

Inte heller kammaråklagare Mats Ljungqvist kan ge några detaljer.

– En person har gripits och anhållits misstänkt för grovt spioneri, säger han.

Varken Säpo eller åklagaren vill gå in på omständigheterna kring gripandet eller den misstänktes ålder eller kön.

Senast på fredag klockan 12 måste åklagaren besluta om personen ska begäras häktad eller släppas på fri fot.

Den pågående utredningen, som det nya gripandet kopplas till, gäller den man som sedan september sitter häktad misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

Mannen, som är i 40-årsåldern, greps den 20 september och var då högt uppsatt chef på en statlig myndighet.

Inte sedan 2003

Han har enligt egna offentliga uppgifter tidigare varit anställd vid Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, i båda fallen i flera års tid. Nyligen avslöjade Dagens Nyheter att han även arbetat på Kontoret för särskild inhämtning, en del av Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.

Myndighetschefens misstänkta brott ska ha ägt rum mellan september 2011 och november 2015. Mannen nekar till brott.

Det är mycket ovanligt att någon döms för grovt spioneri i Sverige. Senast det skedde var 2003, då i samband med det så kallade Ericsson 1-fallet, enligt Runar Viksten, tidigare ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen.

Det gällde en före detta anställd som mot pengar lämnade ut hemlig information till ryska agenter om företagets arbete med mobila system. Mannen dömdes till åtta års fängelse.

– Det hade bäring på Sveriges säkerhet. Mängden information avgjorde att han dömdes för grovt spioneri, säger Runar Viksten.