Strejkande greker får ingen sympati
EU vill inte rädda Grekland men vågar man låta bli? Euron kan vara hotad.
Inget talar egentligen för att EU borde rädda Grekland.
Grekerna har uppträtt ekonomiskt vårdlöst, bedrägligt, slösaktigt och egoistiskt.
Men gör Europa inget hotar en dominoeffekt i Sydeuropa som kan krossa euron.
När grekerna i dag går ut på gatorna i en dagslång generalstrejk för att protestera mot regeringens planer på kraftiga sociala och ekonomiska nedskärningar så är sympatierna i övriga Europa begränsade.
Medelhavsnationen har levt över sina tillgångar ända sedan euron infördes.
Som Euroland förvandlades Grekland över en natt till en lika pålitlig låntagare som Tyskland. Plötsligt var det inga problem att billigt låna mycket pengar. Pengar som grekerna använde till att fördubbla de statliga lönerna och allmänt höja levnadsstandarden.
Skägget i brevlådan
När finanskrisen slog till hade det redan gått överstyr. Istället för att ta itu med problemen så mixtrade den förra regeringen med räkenskaperna. Ett Euroland får ha högst tre procent av bnp i budgetunderskott. När fusket avslöjades visade det sig att Greklands verkliga budgetunderskott var nästan 13 procent.
Nu står EU där med skägget i brevlådan.
Även med höjning av pensionsåldern, sänkning av statliga löner och andra drastiska åtgärder får grekerna svårt att reda upp sina problem. De behöver hjälp.
Men hur går det om EU-länderna belönar grekerna för att ha uppträtt vårdslöst och okamratligt? Vad händer då om andra medlemsländer får problem och också vill ha hjälp?
Mirakelekonomi
Den lilla bäcken kan snabbt förvandlas till ett vattenfall.
Grekerna är nämligen inte ensamma om sina problem. Tidigare mirakelekonomin Spanien dras med tvåsiffrigt budgetunderskott. Arbetslösheten är 20 procent. Portugal och Spanien har fått sänkta kreditbetyg av en marknad som vädrar blod. Flera av de östeuropeiska medlemsländerna är hårt drabbade av finanskrisen.
En krisakut kan kosta de mer välbärgade EU-länderna stora pengar.
Men det kostar också att göra ingenting vilkets den senaste veckans finansiella oro på världens börser visat.
När USA beslöt att låta Lehman Brothers gå i konkurs 2008 utlöste det den stora finanskrisen.
Om Grekland tillåts gå bankrutt är rädslan att euron rasar och den ekonomiska återhämtningen förbyts i en ny, djup kris.
Hatar osäkerhet
Den så kallade marknaden hatar osäkerhet. Därför förväntar sig alla att EU på sitt toppmöte i Bryssel i morgon ska presentera någon from av lösning. Förhoppningar - och därmed börskurserna - tog ett extra glädjeskutt när det avslöjades att Europeiska centralbankens chef Jean-Claude Trichet avbryter en konferens i Australien för att göra ett sällsynt framträdande i Bryssel.
En lösning är att EU-länder går in och garanterar Greklands lån vilket skulle ge de hårt skuldsatta grekerna lägre räntor utan att Europa behöver lägga några kontanter på bordet.
Krisen pekar på grundproblemet med euron. 16 länder har en gemensam valuta men bestämmer var för sig över den ekonomiska politiken. Säkerhetsspärren med begränsningen av budgetunderskottet räcker uppenbarligen inte för att garantera stabilitet.
Räkna därför med krav på att länderna måste minska ner på sin suveränitet och låta Bryssel bestämma mer över den ekonomiska politiken.
EU:s anonyme president Herman Van Romhuy har redan föreslagit en "ekonomisk regering" för unionen.