Ett extremt bräckligt avtal som spelar Putin i händerna
Uppgörelsen i Minsk är ingen garanti för att det blir fred i Ukraina.
Tvärtom pekar erfarenheterna från den förra vapenvilan på att striderna snart är igång igen.
Putins mål är inte fred utan att stoppa Ukraina från att hamna i västlägret.
Jag önskar jag hade kunnat skriva att fredsavtalet i Minsk är ett genombrott som kan leda till fred i Ukraina och eliminera risken för ett storkrig i Europa.
Men avtalet är extremt bräckligt även om omvärlden gärna vill se det som ett framsteg.
Ryssland och Ukraina är redan oense om vad avtalet egentligen innebär. Autonomi för de rebellkontrollerade områdena, påstår Putin. Inte alls, hävdar Porosjenko.
Tyvärr talar mycket för att det nya Minskavtalet bara är en del i spelet som Rysslands president bedriver.
Ett spel som går ut på att stoppa forna Sovjetrepubliker från att bli medlemmar av EU och Nato. Med slutmålet att återupprätta Rysslands ställning som en militär stormakt.
Kriget som pågår i östra Ukraina är inget vanligt krig. För ett år sedan levde människorna i området i harmoni och frihet. Ryss- och ukrainsktalande kom bra överens. Ingen hade några krav på självständighet.
Kriget skruvas av och på
Hela konflikten är framtvingad av Ryssland som efter övertagande av Krim ville fortsätta straffa och destabilisera Ukraina.
Ryssland skickar in tunga vapen och deras trupper i Ukraina kallas "frivilliga". Kriget skruvas av och på som en vattenkran. Vissa dagar är det lugnt. När Ryssland känner behov av att visa musklerna så regnar granaterna över städer under den ukrainska regeringens kontroll.
Målet för Putin är egentligen inte att de ryssvänliga separatisterna med hans hjälp ska vinna kriget. Målet är att skapa en situation i Ukraina där landet inte kan återuppbygga sin ekonomi utan istället tvingas lägga sina resurser på att försvara sina gränser.
Meningen sett med ryska ögon är att Ukrainas ledning till slut ska komma till insikt om att det är bäst att lägga ner planerna på medlemskap i EU och kanske i Nato och istället underkasta sig Rysslands vilja.
En varning
Därför har Putin egentligen inga skäl att se till att rebellerna följer ett avtal om vapenvila. Han vill fortsätta ha Ukraina som en frusen konflikt. En varning till andra forna Sovjetrepubliker om vad som händer ifall de försöker blicka västerut.
Dessa säkerhetspolitiska mål är för närvarande överordnade allt annat i Ryssland. Ett tecken på det är att försvarsbudgeten är intakt trots att Ryssland på grund av det halverade oljepriset tvingats skära ner i andra sektorer.
Västvärldens sanktioner är mest som ett irriterande nålstick. Men även om de utökas kommer Putin inte att böja sig.
Inte heller president Obamas hot om att skicka amerikanska vapen till Ukraina lär få Kreml på andra tankar. Konflikten utspelar sig på Putins hemmaplan där han på kort varsel kan mobilisera större styrkor om så krävs. Han känner ingen rädsla för att förlora militärt.
Putin gör som han vill
Putin kan i princip göra som han vill eftersom både EU eller USA ständigt upprepar att de inte är beredda att skicka några trupper till Ukraina.
Omvärlden är så upptagen med att få slut på dödandet att man nästan glömt bort att Ryssland redan annekterat en del av Ukraina, halvön Krim. Även om vapenvilan mot förmodan skulle hålla finns inga som helst tecken på att Putin är beredd att lämna tillbaka Krim.
Istället markerade den ryske presidenten sin maktställning genom att låta Tysklands Angela Merkel, Frankrikes Francois Hollande och Ukrainas Petro Porosjenko vänta i flera timmar innan han behagade dyka upp i Minsk för samtalen.
Ingenting tyder på att Putins maktdemonstrationer är över.