Hård kritik mot polisen – löser få mängdbrott

helskärm

Vardagsbrotten utreds alldeles för ineffektivt och klaras inte upp. Polisen lägger ärenden på hög så länge att de till slut inte kan utredas, visar en granskning – som polisen till stora delar håller med om.

– Det är en allvarlig situation, säger Per Dackenberg vid Riksrevisionen.

Riksrevisionen har granskat polisens hantering av så kallade ”mängdbrott”, det vill säga vanligt förekommande brott där Polismyndigheten – i stället för åklagare – leder förundersökningen. Det kan bland annat handla om rattfylleri, misshandel och inbrott.

Brott av den här typen utreds för ineffektivt och har för låg uppklaringsnivå anser Riksrevisionen. Enligt granskningen läggs ärenden återkommande på hög under så lång tid att de inte längre kan utredas.

– Det är allvarligt och problematiskt att det är på det här sättet. Alla brott som går att utreda ska utredas och då måste man ha en process som fungerar för det, säger Per Dackenberg, projektledare vid Riksrevisionen.

– Polisen har fått 50 procent mer i anslag på fem år och inom ramen för det bör det vara möjligt att få till en bra bemanning.

Brist på personal

Huvudorsaken till problemen är enligt Riksrevisionen brist på personal – och att befintlig personal används på ineffektiva sätt. Brottsutredande poliser på lokal nivå lånas för ofta ut till utredningar för grova brott, vilket gör att hantering av brott som misshandel och inbrott drar ut på tiden.

Riksrevisionen är också kritisk till hur civil personal används, och hänvisar till en regel som begränsar hur många som får anställas i den personalkategorin. Det gör i sin tur att resurserna på bland annat polisens kontaktcenter (PKC) – som tar emot de flesta polisanmälningarna – inte blir tillräckliga.

– I stora delar har vi förståelse för kritiken i rapporten. Polisen är väl medveten om kritiken sedan tidigare, säger polisintendent Tommy Kangasvieri på Noa (Nationella operativa avdelningen) till TT.

Flera utmaningar

Han pekar på att en stor utmaning för polisen de senaste åren har varit det ökande våldet i offentlig miljö.

– Det har medfört att vi över tid tvingats omfördela utredningsresursen, så att den prioriteras och styrs mot utredningar av det grova våldet.

– En utmaning är också att polisen växer ganska fort och det tar väldigt mycket kraft internt, säger Tommy Kangasvieri.

Att korta handläggningstiderna kommer att ”ta viss tid”, enligt honom:

– Jag kan inte spå när siffrorna vänder, men vi gör det yttersta för att det här ska bli starkare.

– Polisen kommer att bli starkare med tiden men just nu sitter vi fast i det här grova våldet, konstaterar Tommy Kangasvieri.

Hotad rättssäkerhet

Riksrevisionen bedömer att problemen på sikt kan leda till att såväl privatpersoner som företagare och organisationer inte kan få sin säkerhet tillgodosedd.

Dessutom riskerar allmänhetens förtroende för rättsväsendet att minska, då cirka 80 procent av alla brott som anmäls till polisen kategoriseras som just ”mängdbrott”.

– Konsekvenserna blir att man som brottsutsatt inte får rätt. Man kan till exempel behöva få ett skadestånd om man blivit misshandlad, men om ärendet inte kommer upp i rätten går ju inte det. Det finns många konsekvenser och det här gör i längden att otryggheten ökar i samhället, säger Per Dackenberg.