Hemlösa lever i misär – bolaget bakom drar in miljoner

Smuts, skadedjur och mögel på akutboendet Rysseviken

Uppdaterad 2024-03-17 | Publicerad 2024-03-15

Här lever några av samhällets mest utsatta människor – under förhållanden som beskrivs som ren misär.

Kommunen har känt till problemen i flera år. Men först nu väljer de ansvariga att agera.

– Det är hemskare än hemskast, säger målaren Mikael Johansson som jobbat i lokalerna.

Ute är det klart och kallt. Men inne i korridorerna och de trånga rummen på akutboendet Rysseviken i Haninge söder om Stockholm känns luften tjock. Det luktar illa från toaletterna. På golvet ligger skräp och väggarna har fläckar som vittnar om att ingen har städat här på väldigt länge.

I vad som kanske är ett allrum är en tv påslagen. En mumlande gestalt står lutad mot en vägg några meter bort. Han tittar mot skärmen men blicken är tom. Även om hans kropp är här så verkar medvetandet vara någon annanstans.

Den enda som ägnar tv:n någon uppmärksamhet är Risto. Han har fårigt ansikte och vänliga ögon. Risto sitter i en svart soffa och säger att han är mellan 38 och 40 år gammal. I själva verket måste nog åtminstone två decennier läggas på de siffrorna. Men Risto står fast.

– Jo, runt 38–40. Det stämmer bra det, säger han.

”Det är inget vidare här. Det är det inte”, säger Risto som bor på boendet.

Ska erbjuda ”vila och omhändertagande”

Risto är inte den enda på Rysseviken som ibland tappar förankringen med verkligheten. Anläggningen är ett så kallat lågtröskelboende för människor som på grund av missbruk, psykisk ohälsa eller andra problem hamnat i samhällets absoluta utkant.

Enligt hemsidan erbjuder Rysseviken ”vila och omhändertagande i en akut situation” men även ”mer långsiktiga lösningar och stöd” för att människorna som bor här ska få rätsida på tillvaron. Det kan handla om ”arbetsträning, praktikplats med mera”, heter det på sajten.

Aftonbladets granskning visar att den beskrivningen är fullständigt felaktig. Vi har pratat med ett flertal personer med insyn i verksamheten och vi har studerat en stor mängd anmälningar, protokoll och fakturor.

Fram träder en bild av ett boende i förfall där mycket sårbara människor får klara sig själva bäst de kan. Allteftersom åren gått har lagren av smuts växt sig tjockare, mögelfläckarna har tätnat och skadedjuren har blivit fler.

Eller som Risto uttrycker saken:

– Det är inget vidare här. Det är det inte.

Målaren Mikael Johansson har arbetat i lokalerna och beskriver det som ”hemskare än hemskast”.

Vittnesmålet: Urin överallt

En som sett mycket av Rysseviken inifrån är Mikael Johansson. Han är målare som anlitats för att rusta upp delar av boendet.

– Det jag såg därinne liknar inget jag varit med om förut. I två av rummen var beläggningen på golvet så tjock att jag fick blötlägga det och sedan skrapa bort smutsen, säger han.

– De som bor där blir behandlade som djur. Flera är i väldigt dåligt skick, och de får sällan hjälp med hygienen eller att tvätta kläder.

En av de äldsta som bott på Rysseviken hade benen fulla av bett från vägglöss när Mikael besökte boendet.

Även andra utomstående som besökt Rysseviken har regerat. I januari 2022 slog en ambulansförare larm till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och uppgav att boendemiljön riskerade att göra människor sjuka.

”Hela stället var ren misär. Det luktade illa överallt på grund av trasiga avlopp. I patientens rum var det urin överallt. Det var cirka två centimeter urin på golvet”, står det i anmälan.

Ett smutsigt och trasigt badrum på boendet.

I september 2023 hörde en kvinna som bott på Rysseviken av sig till IVO och beskrev att boendet kryllade av vägglöss:

”Redan första natten vaknade hon och var helt svullen på grund av att hon blivit biten av lössen.”

Mikael Johansson har också sett mängder av de ettriga skadedjuren i lokalerna.

– Vissa rum ville jag inte ens gå in i för att de var så fulla av vägglöss. En kvinna hade fått hela benen sönderbitna.

Anna, 51, har tidigare bott på Rysseviken under en period.

Till Rysseviken är människor välkomna även om de är påverkade av alkohol eller narkotika. Men det är inte tillåtet att ta droger på boendet. En rad uppgiftslämnare uppger dock för Aftonbladet att så sker ofta.

– Folk knarkar jämt där och ingen bryr sig om det, säger 51-åriga Anna som bott på Rysseviken under en period.

– Jag tycker egentligen att den typen av ställen behövs. Men nu har det körts i botten fullständigt.

Beskedet: Drar in tillståndet

Rysseviken drivs av bolaget Gysingeupplevelser AB. För att ha en person placerad här får Haninge kommun betala 750 kronor natten. Under januari och februari i år har nästan 800 000 av skattebetalarnas pengar gått till akutboendet. De senaste två åren är totalsiffran 16,7 miljoner.

Men inget av detta vet Risto någonting om. Han har rest sig ur soffan för att visa upp sitt rum. Där finns ett nattduksbord, en garderob och en säng utan sängkläder.

– Kanske får jag hjälp att byta lakan ibland. Jag minns inte riktigt.

Längre hinner han inte förrän en man ur personalen uppenbarar sig i dörren.

– Ni får inte vara här och ta bilder utan tillstånd. Ni måste ut, säger han.

En vecka senare kommer ett drastiskt besked från Haninge kommun: Ryssevikens avtal är uppsagt.

– Vi har nått vägs ände, säger verksamhetsområdeschefen Maria Porshage.

Här kan du läsa mer om kommunens beslut.

 

Fotnot: Aftonbladet har varit i kontakt med Gysingeupplevelsers vd Leif Wästfelt. Han har avböjt att medverka i reportaget.

Rysseviken är ett så kallat lågtröskelboende som bereder plats för dem som annars skulle hamna på gatan.

Följ ämnen i artikeln