Kvinnor isoleras med kameror och coronaförbud

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: Lina Alriksson/TT
Caroline Högfeldt Coucher, verksamhetsledare på Kvinnojouren Blenda i Växjö, är oroad över våldet som män utsätter kvinnor för bakom stängda dörrar.

Flera kvinnojourer har det senaste halvåret tvingats stänga platser på skyddade boenden tillfälligt – och neka våldsutsatta kvinnor och barn.

Samtidigt varnar jourerna för isoleringens livsfarliga konsekvenser.

– En av de största utmaningarna för våldsutsatta kvinnor under pandemin är att de isoleras allt mer och tvingas tillbringa mer tid tillsammans med förövarna, säger Caroline Högfeldt Coucher, verksamhetsledare på Kvinnojouren Blenda i Växjö.

Hon minns samtalen som strömmade in i början av våren, när allt fler jobbade hemifrån. Flera kvinnor tilläts inte lämna huset eftersom mannen skyllde på risken att bli smittad av coronaviruset.

Andra kvinnor hittade kameror i hemmet.

– När hon var hemma mer förstod hon att mannen hade full kontroll på henne, berättar Caroline Högfeldt Coucher.

Känsligt läge

Socialtjänsten i en kommun kan ha avtal med ideella eller privata aktörer som driver skyddade boenden. Då fattar socialtjänsten beslut om placering, men det finns även vissa kvinnojourer dit våldsutsatta kan vända sig direkt.

TT har talat med sex olika kvinno- och tjejjourer som erbjuder skyddat boende. Läget är pressat men en splittrad bild träder fram. Flera jourer har tvingats stänga boendeplatser tillfälligt, på grund av smittorisken.

Agera kvinnojour i Solna i Stockholm har i vanliga fall plats för nio vuxna plus barn. Nu erbjuds boende för fem vuxna och medföljande barn.

Jouren har tvingats neka våldsutsatta. Då får socialtjänsten försöka hitta platser på andra boenden, berättar Bridgett Stehag, verksamhetschef på Agera kvinnojour.

– Finansieringen av kvinnojourer är kortsiktig – vi är beroende av att få in placeringar för att kunna bekosta personal. När det kommer våldsutsatta kvinnor och barn akut måste skyddet och stödet finnas på plats, så det är ett känsligt läge för många jourer.

Kvinnojouren Öresund i Malmö har stängt sitt kollektivboende under pandemin och erbjuder i stället plats i enskilda lägenheter, i väntan på lättade restriktioner.

Malmö kvinnojour hade högt tryck i somras. Då tvingades jouren stänga två av sina sex boendeplatser och säga nej till förfrågningar.

Kvinnojouren Blenda tar emot kvinnor och barn från hela Sverige. Vissa kommuner vittnar för jouren om högt söktryck under pandemin, andra inte, och på Blendas boende har det varit ett jämnt inflöde. Detsamma gäller kvinno- och tjejjouren Ada i Göteborg.

Svårt att samarbeta

Både Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) och Unizon bekräftar det splittrade läget.

Unizons ordförande Olga Persson utvecklar:

– Vi kan inte se några mönster på om det är i storstad eller småstad.

Kvinnor och barn hamnar per automatik inte på gatan om en jour är fullbelagd, betonar Olga Persson.

– Jourerna samarbetar ofta med socialtjänsten för att hitta en plats på en annan ort. Men under pandemin har det varit otroligt mycket svårare att samarbeta generellt, säger Olga Persson, och syftar på hur stora delar av det offentliga samhället stängde ner i våras.

Roks ordförande Jenny Westerstrand poängterar att socialtjänsten i en del kommuner väljer att placera kvinnor på privata boenden i första hand, i stället för hos jourerna.

– Våra boenden har stått tomma över tid i vissa kommuner, det har inte att göra med att de inte har behövts, säger Jenny Westerstrand.

Socialminister Lena Hallengren (S) har inte fått varningssignaler om att socialtjänsten haft svårt att lösa boendesituationen för våldsutsatta.

– Vad obalansen beror på, det har jag inget bra svar på för tillfället, säger Lena Hallengren.

I slutet av april gav regeringen i uppdrag till Socialstyrelsen att under 2020 fördela 100 miljoner kronor till civilsamhället, däribland kvinnojourer, med anledning av pandemin. Lena Hallengren kan inte svara på om det blir ytterligare ekonomiskt stöd framöver, när coronaviruset fortsatt hotar samhället.

Tyst i Kiruna

I Kiruna väntar Victoria Mattila på att kvinnojourens telefon ska ringa. Före pandemin ringde det i snitt en gång om dagen. Nu är det nere på ungefär en gång i veckan.

– Erfarenhetsmässigt ser vi en minskning av kontaktförsöken vid storhelger och semestrar. Då är ofta hela familjen samlad, och kvinnan får ingen möjlighet att komma ifrån, säger Victoria Mattila, anställd på Kvinnojouren Kiruna som också erbjuder skyddat boende.

Victoria Mattila är övertygad om att detsamma nu händer under pandemin. Isoleringen innebär dessutom färre möten med kollegor, vänner och andra utomstående som kan se varningstecken på en våldsam relation.

– Risken är att våldet blir så pass normaliserat i hemmet att kvinnan tappar insikten om att det är våld – och tror att det är ett normalt liv.

Publicerad: