Fyra år sedan sist – nu är skottdagen här igen

Uppdaterad 2020-02-29 | Publicerad 2020-02-28

Lördagen den 29 februari inträffar bara var fjärde år och kallas skottdagen.

Det är den ovanligaste dagen att fylla år på och det är också då kvinnor får fria till män enligt tradition.

Men har du koll på varför vi egentligen har en skottdag?

Skottdagen är en viktig dag. Utan den hade vi tids nog dansat runt midsommarstången i snö och firat jul i sommarhetta.

Det tar nämligen vår planet cirka 365,2564 dagar att ta sig ett varv runt solen. Om vi hade skippat skottdagen skulle tiden förskjutas med cirka sex timmar per år. Vilket innebär att om 120 år skulle årstiderna ha flyttats med en månad, enligt Svenska Yle.

Ungefär 6 400 svenskar är födda på skottdagen, men de flesta firar såklart sin födelsedag varje år ändå. I staden Anthony i USA anordnas till och med skottårsfestivalen för att fira alla som fyller år då.

Dagen för giftassugna kvinnor

Skottdagen är även känd som dagen då kvinnor får fria. En tradition som ursprungligen härstammar från 1800-talets Storbritannien, enligt Nordiska museet. Men med största sannolikhet var dessa frierier väldigt sällsynta.

Dock kan det ha flirtats mer från det kvinnliga hållet. Det anordnades nämligen särskilda skottdagsbaler där flickor fick bjuda upp till dans, vilket inte var ett tecken på gott uppförande årets andra dagar.

Det sägs även att den kvinna som friar och får ett nej ska få en fin present av sin partner. Så passa på med andra ord!

Ny skottdag sedan år 2000

Den 29 februari har inte alltid varit skottdagen, från början var det faktiskt den 24 februari. Men från och med millenniumskiftet infördes den nya skottdagen bland annat i Finland och Sverige.

I år är det 20-årsjubileum. Eller kanske 5-års jubileum om vi ska räkna i skottdagar. Och namnet har inget att göra med pistolskott eller snöskottning, utan syftar helt enkelt på att det skjuts till en dag det året.

Följ ämnen i artikeln