Dennis, 27, jobbade på Foodora: ”Vi skulle piska på buden”
Publicerad 2023-05-27
Många har sett de rosa buden hasta förbi, men få vet vad som sker bakom kulisserna.
Dennis Elyasi arbetade två år på Foodora, och berättar nu om livet som ”slavdrivare”.
– Vi skulle piska på de här människorna och hade folk som kollade oss hela tiden, säger han.
Med bara några klick får vi i dag restaurangmat hemlevererad till dörren.
Ofta tar det bara en knapp timme innan budet plingar på dörren med de fortfarande rykande lådorna.
Men för den som plingar på är din måltid inte lika njutbar.
– Det ät kämpigt, hetsigt och stressigt. Förutom att de är lågavlönade så fanns det heller inte mycket sympati, säger Dennis Elyasi.
I två år jobbade 27-åringen på Foodora, den tyska budjätten som är marknadsledande inom sitt skrå. Det var en stundande Stockholmsflytt och drömmen om en egen bostad fick honom att tacka ja till jobbet.
Skulle korta leveranstiderna
Första tiden tillbringade han själv som bud, men avancerade snabbt uppåt.
– Efter typ en vecka fick jag jobb som trafikledare, vilket innebar att jag satt framför en datorskärm, svarade i chattar, hjälpte kundtjänst med olika frågor och höll koll på programmen som tog hand om ordnarna.
Dennis medverkar i boken ”Slavdrivaren”, som utkommer i september och är skriven av författaren Anders Teglund.
Boken är en uppföljare på ”Cykelbudet” som utkom 2021, som skildrar jobbet som cykelbud på det rosa företaget.
För Aftonbladet vittnar Dennis om hur det låg ett stort ansvar på honom och hans kollegor, men framförallt om utsattheten hos buden.
– Det kändes som att vi hade ögon i nacken på oss hela tiden. Vår uppgift var att piska på buden för att korta ned leveranstiderna. Gjorde vi inte det så fick man stå till svars för cheferna. Hela situationen var väldigt stressande.
”Lätt få dem att göra saker”
Foodora har länge kritiserats för dåliga arbetsvillkor, och fått påringning av Arbetsmiljöverket för bristfälliga kunskaper om arbetsmiljö. Det skriver Dennis under på.
– Det är en utsatt bransch då majoriteten av de som jobbar där kommer från utsatta länder som Indien, Pakistan och Bangladesh. Det var väldigt lätt att få dem att göra saker som jag hade sagt nej till. Som att cykla när det var kallt eller storm, säger han och fortsätter:
– Det var som att de hade någon slags rädsla hela tiden med att vara ärliga med vad de tyckte och tänkte. Samtidigt upplever jag att de kunde klaga över småsaker, att sjukskriva sig när de hade ont i fingret eller det var dåligt väder.
Situationen skapade ofta osämja mellan buden och trafikledarna.
– Uppifrån ville man att vi skulle upprätthålla en slags jargong mot buden. Fick man ett ärende från buden så ska man vara snabb med att avsluta ärendet. Även om jag hade tid att vara hjälpsam så skulle jag inte vara det.
”Handlar om fina titlar”
– Om buden inte vill utföra leveransen på grund av något som hänt så registreras det som ogiltig frånvaro. Det var jättevanligt. Ett 50-tal om dagen som inte dök upp eller var okontaktbara trots att de hade ett avtalat pass.
Enligt Dennis får bilbuden cirka 40 kronor per stopp. Han uppskattar att man hinner runt fyra stopp per timme. Han är även kritisk mot hur Foodora efterlever kollektivavtalet.
– Jag upplever att mycket handlar om olika fina titlar, men att det i praktiken inte betyder någonting. Arbetsvillkoren ser inte bättre ut, inte heller lönen.
”Utnyttjar folk”
Sin tid på Foodora beskriver han både som positiv och negativ.
– Jag tänker att de är som vilken gig-bransch som helst där man anställer många men inte betalar särskilt bra. Men det värsta enligt mig är dessa också är i en beroendeställning, och kanske inte vet vad de har för rättigheter.
– Jag ser det som att de passar på att utnyttja folk, medan de säger att de erbjuder folk arbetstillfällen. Exempelvis studenter som kommer hit för att studera. Det finns säkert dem som inte alls har upplevt det så här som jag har gjort, men jag tycker inte detta känns som en svensk arbetsmodell.
Vilken förändring ser du skulle behövas för att förbättra situationen?
– Jag tycker att de borde anställa folk med rätt kompetens och utbildning för detta. Som tar riktiga beslut. Framförallt för buden som är ute och arbetar.
Daniel Gustafsson Raba är logistikchef på Foodora. Han tillbakavisar påståendet om att trafikledarna piskar på buden.
– De fungerar istället som ett stöd för buden ifall hen behöver stöd, hjälp med adress eller om restaurangen inte har tillagat maten i tid. Vi har tydliga riktlinjer som man ska förhålla sig till och en väldigt viktig regel är att man ska vara respektfull och inte skynda på våra bud.
Han konstaterar vidare att det inte heller finns några krav på hastighet på buden, då det skulle leda till mer stress och slarv.
– Personer med värderingar som inte överensstämmer med våra, hör absolut inte hemma på Foodora. Vi är stolta över vår mångfald och ser det som en konkurrensfördel.
Foodora: Inte lågavlönade
Han menar även att buden inte är lågavlönade.
– De har en genomsnittslön på över 160 kronor i timmen, det är mycket mer än många andra jobb. Våra bilbud har garanterat timlön på 100 kronor och därefter provision per leverans.
Påståendet om att det var väldigt lätt att få buden att göra saker som de inte ville, tillbakavisar Daniel Gustafsson Raba också.
– Att anställda som får sina kollegor att genomföra oacceptabla handlingar är inte okej. Angående väder har vi en väderpolicy, godkänd av facket, med tydliga riktlinjer när vi låter bud cykla.
– Olämpligt beteende och jargong är inte något som vi har överseende med. Det är uppenbart att personen ni pratat med har en felaktig bild av vad jobbet gick ut på och att hen ville ha mer mandat än man har i den rollen.
Att inte kollektivavtalet efterföljs tillbakavisas helt.
– Det är felaktigt.
Avslutningsvis menar Daniel Gustafsson Raba att Foodora inte utnyttjar arbetskraft som redan är i en utsatt position.
– Tvärtom. Vi är mycket stolta över att vi som ett enskilt bolag i Sverige ha över 6 500 anställda. Vi får in människor på arbetsmarknaden och minskar därmed utanförskap.