Expert: Münchhausen by proxy är barnmisshandel

helskärm

Föräldrar som svälter, medicinerar eller gör sina barn sjuka på annat sätt – medvetet. Flera fall av så kallad Münchhausen by proxy har uppmärksammats på senare tid.

– Det kan vara svårt att upptäcka, säger experten Björn Lundin.

En 30-årig kvinna i Ångermanland injicerade bakterier i sin dotter i syfte att göra henne sjuk. På torsdagen dömdes hon till sex års fängelse.

I ett annat fall i Danmark tömde en kvinna i flera år sin son på blod, samtidigt som pojken fick vård eftersom läkarna trodde att blodbristen berodde på en benmärgssjukdom. Även hon dömdes senare till fängelse.

I båda fallen tros det handla om Münchhausen by proxy.

– Det är väldigt viktigt att komma ihåg att det inte är en psykiatrisk diagnos, vilket det länge varit missförstått som. Münchhausen by proxy är en form av barnmisshandel, säger Björn Lundin, pensionerad barn- och ungdomspsykiater med stor erfarenhet inom ämnet.

Föräldrarna förnekar

I Sverige kallas det ibland barnmisshandel genom förfalskning av symptom, BGFS, för att minska förvirringen.

Det tar sig uttryck genom att föräldern ljuger för sjukvården om barnets sjukdomshistoria, vilket kan leda till onödiga undersökningar och ibland även operationer.

– Det finns också en aktiv form där föräldern skadar barnet genom att förgifta det, kväva det, svälta det eller på andra sätt påverka det så att barnet har olika symptom när det kommer till sjukvården, säger Björn Lundin.

Varför föräldrarna, i majoriteten av fallen mammor, utsätter sina barn är svårt att svara på eftersom väldigt få erkänner.

– Även om de blir tagna på gärning och det inte råder några som helst tvivel om vad föräldern har gjort så brukar förövaren neka, säger Björn Lundin.

”Vården en förtroendebransch”

Det går inte heller att svara på hur vanligt det är eftersom det saknas statistik – och kan vara svårupptäckt.

– Sjukvården är väldigt mycket en förtroendebransch, man litar på sina patienter. Symptomförfalskningar börjar ofta i spädbarnsåldern och då är föräldern den enda som kan ge röst åt barnet, säger Björn Lundin.

Som sjukvårdspersonal gäller det att vara uppmärksam på om det finns ett glapp mellan vad föräldern uppger och vilka symptom som barnet faktiskt uppvisar, och att agera om man misstänker något.

– Annars driver man det bara vidare och vidare och barnet får utstå fler ingrepp, säger Björn Lundin.