Mysteriet med vårens jordiga doft avslöjat

Anna Karolina Eriksson/TT

Uppdaterad 2020-05-09 | Publicerad 2020-04-19

Vad är det egentligen som luktar – och vad pågår egentligen i jorden? Nu vet forskarna mer. Arkivbild,

Dags att krafsa runt i myllan och rensa i vårrabatten – märker du att våren bär med sig en doft av jord?

Nu har forskare grävt fram orsaken till varför det luktar så gott.

När bonden sätter i gång med att plöja åkern och trädgårdslandet krattas efter den långa vintern känner vi den mustiga doften av jord. En del kanske förknippar den med våren, men samma doft kan förnimmas vid exempelvis ett stilla sommarregn.

Men vad är det egentligen som luktar? Forskare från bland annat Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har nu studerat själva orsaken till jordens doft.

– Doften av jord har man känt till rätt så länge, den beror främst på doftämnet geosmin som produceras av mikroorganismer, framför allt bakterierna Streptomyces, berättar mikrobiolog Klas Flärdh vid Lunds universitet.

– Det som är mysteriet i det hela, som man inte har förstått tidigare, är varför bakterierna gör det här.

Finns i alla jordar

Under ytan döljer sig ett smart samarbete mellan två parter: bakterier som behöver hjälp med att sprida sina sporer och små insektslika organismer, så kallade hoppstjärtar, som återfinns i alla världens jordar.

Bakterierna, som producerar doftämnet geosmin när de bildar sporer, får nämligen hjälp av hoppstjärtarna som söker sig dit.

– Vi kom på att de lockas av doften, säger Klas Flärdh.

Han förklarar att forskarna gillrat fällor med jordbakterier som visade sig locka till just hoppstjärtar. Man satte också elektroder i hoppstjärtars antenner, där själva luktsinnet sitter.

– Då kunde man läsa av vilka dofter de svarar på.

Fyller ett syfte

Ett finurligt samspel som pågått under ytan i miljontals år har därmed upptäckts. Doften fyller ett syfte, säger Klas Flärdh.

– Det verkar som att hoppstjärtarna hittar mat på det här sättet. Och för bakteriernas del är det bra, för när hoppstjärtarna kommer fastnar sporerna på djuren och sprids i naturen. Bakterierna kan ta sig längre då.

Forskarna har publicerat sina resultat i den vetenskapliga tidskriften Nature Microbiology.