Mejla

Natalia Kazmierska

Böndernas oro i coronakrisen – saknar folk till våren: ”Katastrofscenario”

Snickaren Micke, 25, förlorade jobbet i coronakrisen – nu sår han lök

Publicerad:
Uppdaterad:

Fem tusen personer behövs enligt Lantbrukarnas riksförbund, LRF, ute på åkrar och i växthus – inte minst för att säkra jordgubbsskörden.

Bonden Anders Norlén i Södermanland blev översköljd av svar när han satte ut en Facebookannons.

– Folk kom till och med ut hit och bad om att få jobba, säger han.

Människor som i krisens spår förlorat sina jobb inom turistbranschen, på restauranger och som lagerarbetare. Över 150 personer hörde av sig till bonden Anders Norlén inför vårsäsongen, även kontorsfolk som i stort sett aldrig satt sin fot på ett lantbruk.

– Man vill inte gå hemma och vara arbetslös. Är man intresserad och verkligen vill jobba, då löser sig allting annat, säger Anders Norlén.

Bonden Anders Norlén anställde arbetssökande snickaren Micke Hallberg. Nu ska de snart skörda vitlöken som sattes i november.
Foto: Björn Lindahl
Bonden Anders Norlén anställde arbetssökande snickaren Micke Hallberg. Nu ska de snart skörda vitlöken som sattes i november.

Tufft för snickare i coronatider

Hans odlingar är än så länge småskaliga: i växthuset gror vitkål, rödkål, lök och sallad. På en stor gård med avancerade maskiner vore det svårare att plocka in en amatör.

I år ska de sätta 185 000 vitkålsplantor här på Kilfröslunda gård, och sedan sälja till privatpersoner och livsmedelslager.

– Varje vitkålshuvud väger två kilo och skördas för hand, det är det värsta. Det jobbet är tungt, säger Anders Norlén.

Snickaren och fönstermontören Micke Hallberg, 25, hörde av sig via annonsen på Facebook. Han behövde ett nytt jobb, för renovera köket är inte det första folk vill göra så här i kristider. Många hantverkare har det knapert.

– Det blev nedskärningar, jobben gick ner oerhört mycket i Stockholm. Det är ju på grund av coronan, folk vill inte ha in oss i lägenheterna. Det är ju helt förståeligt, om man till exempel är i riskgrupp, säger han.

Foto: Björn Lindahl
”Unga sitter i dag framför datorn och med telefonen, man har väl blivit latare”, säger Micke Hallberg om problemet med att hitta folk till jordbruket.

Polackerna är strandade hemma

Varje år kommer tusentals gästarbetare från Ukraina, Polen och Serbien för att jobba inom det svenska jordbruket. Nu är gränserna stängda på flera håll, och vissa länder har stränga regler för resor.

– Problematiken är att många säsongsarbetare är till exempel i Polen, och bara får vara utomhus där för att handla, på grund av restriktioner. De kan inte ta sig till färjan till Sverige, säger Anette Borgström, affärsområdeschef på organisationen Mellansvenska odlare.

För många svenskar är det ett lågklassjobb att plocka jordgubbar eller arbeta på åkern. I dag betalar dock de flesta bönderna avtalsenliga löner, i nivå med exempelvis hemtjänsten.

– Det här jobbet tycker vi svenskar att vi inte orkar med, att det är jobbigt och tungt. Kanske har vi curlat våra barn för mycket så de inte vill ha ett sånt jobb, säger Anette Borgström.

Foto: Björn Lindahl
Micke Hallberg är uppvuxen i trakterna och kunde köra traktor sedan tidigare, man kunde inget om odling: ”Jag mår bra av att vara utomhus hela dagarna”, säger han.

”Det är ett katastrofsscenario”

Jag ringer säsongsarbetaren Marek Jacewicz som under många somrar kommit hit för att hjälpa Anders Norlén i Sörmland med odling och annat fixande på gården. Han bor på landsbygden nära gränsen till Litauen, en fattig del av Polen, och planerade att åka till Sverige i maj. Innan coronaviruset satte stopp.

– Jag brukar ta bilfärjan till Sverige, men jag vet inte om den går nu, jag får se vad som händer efter påsk. Men jag får väl leva på besparingar ett tag. Vi har det okej här, kan köra traktor som vanligt. Här omkring har ingen fått coronaviruset, berättar han.

LRF, Lantbrukarnas riksförbund, har larmat om att det är bråttom. Folk måste ut på åkrar och odlingar, om man ska klara årets inhemska matproduktion. Både mjölken, köttet, grönsakerna och potatisen kan vara i fara.

– Det värsta som kan hända i vår bransch är att man har produkter som inte kan skördas, det är ett katastrofscenario: då har man gjort investeringar utan att få något tillbaka, säger Marcus Söderlind, ordförande för LRF:s Trägårdsdelegation.

Han berättar att en del odlare blev av med sin arbetskraft precis innan gränserna i Europa stängde. Då passade många på att åka hem, till exempelvis Ukraina. Själv har Marcus Söderlind anställt flera ensamkommande unga afghaner på sin ekologiska gård utanför Habo i Småland.

– Många av dem har ju erfarenhet av lantbruk från sitt hemland, säger han.

Foto: Uli Deck/TT
Rumänska gästarbetare har flugits in för att arbeta med sparrisskörden.

Flyger in ”skördehjälpare” från Rumänien

Oron finns inom lantbruket i hela Europa. Denna vecka landade Lufthansas första specialchartrade plan i Tyskland med ”skördehjälpare” från Rumänien – trots stängda gränser. Gästarbetarna har fått dispens från Angela Merkels regering. De ska nu bo vid åkrarna i karantänliknande bostäder utrustade med desinficeringsmedel. Rumänernas uppdrag: att rädda den tyska sparrisskörden.

I Frankrike har jordbruksministern uppmanat alla fransmän att ge sig ut på fälten och gå med i ”bondearmén”. En retorik som närmast för tankarna till Maos jordbruksbrigader.

I Sverige lyssnar man, som vi har sett bevis på senaste tiden, mer på myndigheternas mumlande än på stränga order. Här vill man locka ut folk på fälten med utjämningsbidrag. Det är ett av LRF:s förslag till regeringen, så att akademiker och högavlönade som permitterats får behålla sin lön om de söker sig till jordbruket . Tillsammans med Arbetsförmedlingen har trädgårdsskolan Hvilan Utbildning dessutom dragit igång ett snabbspår, en 40-timmarskurs, dit många som nu är varslade i coronakrisen redan söker sig.

– Det är ett jätteintresse, man vill ut och jobba och hjälpa till. Jag är lite glad faktiskt över intresset. Det är många som står utan jobb nu, säger Sandra Lennartsson, projektledare för Hvilan vuxenutbildning.

Foto: Raul Stef/TT
Över 1 800 rumänska gästarbetare flygs in på 12 plan för att jobba i tyska jordbruket.

”Har inte råd att misslyckas”

Hos Anders Norlén i Södermanland väntar man att sätta jordgubbsplantorna i jorden. En och en för hand, så fort frosten ger med sig. Här blir det självplock på bären i år - men de riktigt stora odlarna kan behöva hundratals personer för jordgubbsskörden.

– Det kan nog vara svårt att hitta svenskar som vill sitta på knä och plocka 45 liter i timmen. Helst innan sju på morgonen dessutom, säger Anders Norlén.

Själv behöver han anställa ytterligare några personer för jobbet med årets odlingar. Nu hoppas han att priset på svenskodlade grönsaker går upp - och att folk lär sig handla mer svenska grönsaker, även efter coronakrisen.

Vitkålen är ju framtidens klimatsmarta mat, och lika svensk som jordgubbarna.

– Jag har investerat massvis och har inte råd att misslyckas! säger Anders Norlén.

Nyanställde Micke Hallberg konstaterar att han haft flyt, som kunde gå från snickarjobbet direkt till ett annat. Många andra har drabbats mycket hårdare av coronakrisen. Men att vara jordbrukare är långt från ett enkelt jobb.

– Det är ju ett tungt arbete. Mitt råd är, bara bit ihop, säger Micke Hallberg och kisar mot solen.

– Tänk på att det kommer bra dagar. Dagar som den här.

Foto: Björn Lindahl
Anders Norlén anställer gärna unga, personer från Samhall och andra som behöver en skjuts ut i arbetslivet: ”Det är fantastiskt att se människor växa när de får ett jobb”.

Läs mer om coronapandemin


Av: Natalia Kazmierska

Publicerad:

LÄS VIDARE