Hejaklack – åt tyrannen
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2011-03-03
RAS AJDIR vid LIBYENS GRÄNS. Männen på flaket viftar med den libyska flaggan och håller bilder av Gaddafi i händerna.
Nedanför står välklädda herrar i kostym och uniform och eldar på talkören.
En pr-kupp signerad Libyens diktator.
I snart en veckas tid har den tunisiska militären hållit oss på behörigt avstånd från den libyska gränspasseringen med motiveringen att den libyska militären klagar om världspressens kameror kommer för nära.
I går släpptes vi plötsligt ända fram till ingenmanslandet mellan de två länderna.
Strax förstod vi varför.
In kör en mindre lastbil med ett antal män på flaket. De flesta unga.
De slår med nävarna i luften samtidigt som de ropar ”Gaddafi, Gaddafi, Gaddafi” om och om igen. Affischer med diktatorns porträtt visas upp för de västerländska kamerorna, som tillåts komma ända fram till bilen trots att det innebär att vi i stort sett står inne i Libyen.
Ibland tar talkörerna paus och männen kastar vattenflaskor till flyktingarna – som nästan helt fyller ut ingenmanslandet – och till journalister.
Genomskådar bluffen
Gaddafi vill visa västpressen som står här och väntar på att regimen ska störtas att han minsann har folkets stöd och tänker sitta kvar ett tag till.
Vi som är här genomskådar bluffen, men bilderna kablas ändå ut över världen. Killarna på flaket är förmodligen lojala statstjänstemän som skickats ut på uppdrag av diktatorn själv eller någon av hans pr-människor. Att männen som står nedanför i skinande kostymer och blanka uniformer inte är några vanliga medborgare är väldigt tydligt.
Båsen där libyska tulltjänstemän normalt kontrollerar passen är bara några meter bort. Tomma.
I stället stoppar libyerna flyktingarna vid en checkpoint 15 kilometer in i landet. Där tvingas de övernatta under svåra förhållanden.
Saknar mat och vatten
En ung man från Bangladesh berättar att han har väntat under bar himmel i fyra dagar på att få ta sig den sista biten fram till den tunisiska gränsen. På den libyska sidan har de varken fått mat eller vatten. Han ser helt slut ut och sluddrar när han pratar.
Även om passbåsen är tomma står libyska vakter på balkongen i huvudbyggnaden en bit bort och iakttar.
Hela skådespelet ligger i linje med Gaddafis tal under kvällen där han lovar slåss till sista blodsdroppen. En föraning om ett blodigt inbördeskrig.