Man döms till fängelse för flyktingspionage

helskärm

En man i 45-årsåldern döms till fängelse i 2,5 år för olovlig underrättelseverksamhet, också kallat flyktingspionage.

Under nästan fyra års tid ska han ha spionerat på oppositionella iranier, bland annat i Sverige.

Syftet med mannens spionage, som är svensk-irakisk medborgare, ska ha varit att förmedla uppgifterna vidare till staten Iran. Spionaget var riktat mot folkgruppen ahwazier, och mannen har under täckmantel av att arbeta för en nättidning fotograferat och filmat ahwaziska konferensdeltagare i Sverige, Nederländerna och Belgien.

Mannen åtalades även för att ha infiltrerat ahwaziska nätforum och på så sätt kommit över känsliga uppgifter, samt för att vid hembesök ha fotograferat registreringsskyltar till bilar och inloggningsuppgifter till routrar.

Ahwazier är en del av den arabiska minoriteten i Iran. De så kallade Ahwazrörelserna ses som ett hot av den islamiska republiken, då de verkar för den arabiska befolkningens självständighet i provinsen Khuzestan i Iran, enligt tingsrätten.

Journalistsyfte

Mannens kartläggning pågick mellan 2015 och 2019, och han har erkänt sakförhållandena kring vad åklagaren gjort gällande, men hävdat att han gjort det i egenskap av journalist, inte som spion för den iranska staten.

Stockholms tingsrätt anser det dock bevisat att mannen har haft kontakt med den iranska underrättelsetjänsten och att han har förmedlat vidare uppgifter om ahwazier. Detta baseras bland annat på mejl, chattar och SMS mellan mannen och personer i underrättelsetjänsten i Iran: "Det är därmed också bevisat att han haft avsiktsuppsåt att gå republiken Iran tillhanda", skriver rätten.

Grovt brott

Mannens spionage har pågått under en längre tid, och rätten anser att kartläggningen av ahwazier kan orsaka dem eller deras anhöriga förföljelse, allvarlig skada eller död, varför brottet bedöms som grovt.

Enligt åklagaren kan spionaget ha drabbat flera hundra människor.

Utredningen mot mannen bedrevs i samarbete med Säkerhetspolisen, som beskriver den här typen av spionage som mycket allvarlig brottslighet.

– Den här brottsligheten riskerar att enskilda individer i Sverige inte vågar utöva de grundlagsskyddade fri- och rättigheter som vi har i landet, bland annat yttrandefriheten. Det är ju det fundament som hela vårt demokratiska system vilar på, sade Daniel Stenling, enhetschef för kontraspionage vid Säpo, till TT i samband med åtalet.

Rättad: I en tidigare version av texten angavs fel land på ett ställe.