Rapport: Ny plan behövs för försvaret
Uppdaterad 2023-04-27 | Publicerad 2023-04-26
Tiden har sprungit ifrån det senaste försvarsbeslutet.
Försvarsberedningen föreslår därför i sin senaste rapport till regeringen att nästa försvarsbeslut tidigareläggs med ett år.
– När vi fattade det senaste beslutet kunde ingen förutse att det skulle bli ett krig i Europa. Det är nu ett faktum, och en mycket viktig faktor som vi måste förhålla oss till, säger ordföranden Hans Wallmark (M).
I försvarsberedningen skisserar en grupp riksdagspolitiker den långsiktiga utvecklingen för det svenska försvaret. Arbetet ligger till grund för försvarsbeslut, som brukar gälla i fem år.
Men försvarsberedningen föreslår nu att det beslut som togs 2020 ska uppdateras redan efter fyra år.
Det beror på att kartan ritats om sedan beslutet fattades.
Det handlar om kriget i Ukraina, ekonomin med höjda räntor och rusande inflation, en stigande internationell efterfrågan på vapen och ammunition samt Sveriges Nato-medlemskap.
”Prisökningarna och osäkerheter i den makroekonomiska utvecklingen kommer påverka förutsättningarna även under kommande år,” skriver beredningen.
Sammantaget betyder det att den förstärkning av försvaret som beslutades 2020 blir svår att genomföra.
Sverige riskerar helt enkelt att inte få ut den effekt av upprustningen som det var tänkt.
– Det handlar om att ta in de här faktorerna, och förstå att det är allvar, säger Hans Wallmark.
Alla partier överens
Hans Wallmark betonar att försvarsberedningen – där alla riksdagspartier ingår – har varit helt enig i sin bedömning.
– Min ambition är att fortsätta verka för en bred politisk enighet, om det är möjligt. För det är en styrka för ett land som Sverige att visa, att vi har politiker från alla partier som har resning nog att stå upp tillsammans i en svår tid. Det är en tydlig säkerhetspolitisk signal, säger Hans Wallmark.
Peter Hultqvist (S) lyfter också fram enigheten som en styrka.
– Det tycker jag är väldigt viktigt, med tanke på det säkerhetspolitiska läget, som framför allt tydliggörs av kriget i Ukraina som har skärpt hotbilden mot hela Europa. I det läget är det viktigt att vara överens, säger Peter Hultqvist.
Samtidigt lär minst ett av Socialdemokraternas förslag för att finansiera försvaret leda till politisk strid framöver.
– Vi håller öppet för att införa en beredskapsskatt, som kan vara riktad både mot högre inkomster och kapitalvinster. Ska vi spänna bågen väldigt hårt så måste vi göra det på ett sätt som samtidigt värnar skola och omsorg, säger Peter Hultqvist.
Hur ser du på möjligheterna att få med de andra partierna på det?
– Vi kommer att driva den frågan, sen kan jag inte svara för andra partier.
”Väsentlig betydelse”
Några viktiga frågor som försvarsberedningen måste ta ställning till framåt är enligt Peter Hultqvist huruvida det ska utbildas fler värnpliktiga, om fler brigader ska sättas upp och vilka nya vapensystem som ska köpas in.
– Vi måste naturligtvis också titta på långsiktigheten vad gäller ubåtssystemet och stridsflyg. Vi har tidigare sagt att det är viktigt att stärka undervattensförmågan. Den har en väsentlig betydelse för vår skyddsförmåga i Östersjön, och även för vår inhämtning. Där har Sverige en väldigt kvalificerad kompetens, säger Peter Hultqvist.
Peter Hultqvist ser också gärna ett nytt regemente i Kiruna. Malmbanan, LKAB:s verksamhet och möjligheten att föra in materiel och trupp via Narvik är några av anledningarna till det.
