EU:s splittring bådar inte gott för framtiden
Är det början till EU:s sammanbrott vi ser?
Det behövdes inte mer än en kraftfull flyktingström för att få unionen att knaka rejält i fogarna.
EU måste bestämma sig; ska man upprätthålla asylrätten eller inte?
Även om EU den senaste tiden tagit emot ett stort antal flyktingar tyder mycket på att dörrarna snart kommer att stängas.
Fler och fler länder återinför egna gränskontroller. Även om det sägs vara temporärt så har ett av EU:s grundfundament, den fria rörligheten, fått sig en rejäl törn.
Om den inte kan upprätthållas på sikt – hur stort existensberättigande har EU då?
Frågan är inte bara om EU klarar av att hantera flyktingkrisen utan lika mycket hur det EU ser ut som kommer ut på andra sidan.
En grundbult inom EU är solidariteten mellan länderna, att man hjälps åt när det dyker upp problem.
Utan det hade euron kollapsat och ett antal länder vid sidan av Grekland hamnat i ekonomisk ruin.
Nu säger några länder att de inte är beredda att ta sin del av ansvaret för flyktingströmmen. De är så få att övriga på pappret kan tvinga dem att ta emot flyktingar med ett beslut vid nästa toppmöte i oktober. Men vem tror att det kommer att fungera i praktiken?
Undvika kaos
Det EU behöver är en plan för hur flyktingar ska hanteras inte bara nu utan i framtiden. Ett fungerande regelverk så att man undviker dagens kaos nästa gång flyktingar bankar på dörren.
Ställd inför en akut kris har EU visat en sällsynt oförmåga att snabbt samla sig till en gemensam politik.
Tidigare har Tyskland med hjälp av Frankrike och andra större länder i viktiga frågor kunnat vrida om armarna på de mindre och mer eller mindre tvinga dem att ge med sig. När nu sex länder från det forna östblocket sätter ner foten och vägrar låta sig hunsas så krackelerar unionen.
Det bästa EU kan hoppas på är att stängningen av den ungerska gränsen ska uppfattas som en signal av flyktingarna att inte komma till Europa, att dörren nu är stängd. Att flyktingströmmen avtar.
Men risken är uppenbar att flyktingarna bara försöker ta andra vägar. Kroatien och Slovenien kan bli den nya vägen in i Europa. I så fall är problemet inte löst. Det har bara flyttat på sig.
Skydda gränser
Europa måste bestämma sig för om det faktum att man skrivit på internationella flyktingkonventioner också innebär att man bör följa dem. Det kommer att betyda mycket för hur Europa kommer att uppfattas i framtiden.
Ska unionen vara en pådrivande kraft när det gäller mänskliga rättigheter?
Det blir svårt att läxa upp andra länder om EU inte kan leva upp till de löften man gett. För Europa handlar det här om mer än bara en flyktingkris. Det handlar om vad EU vill vara för typ av sammanslutning.
Det gäller att hitta en balans mellan EU-ländernas berättigade krav på att skydda sina gränser och ändå kunna ta emot människor som flyr från krig och förföljelse.
Att bygga upp EU till vad det är i dag har varit ett ambitiöst fredsprojekt. Men det är inte givet att det man uppnått kommer att vara för evigt.
Att 28 länder inte har samma uppfattning i varje fråga är inget konstigt. Det besvärande är att man ställd inför en svår utmaning inte klarar av att samarbeta och enas om en gemensam linje.
Det bådar inte gott för framtiden.
Hjälp, vad händer? Vi förklarar