Experten om Natointrädet – då kan det ske

Publicerad 2023-10-01

Under öppningen av det Turkiska parlamentet nämndes inte den svenska Nato-ansökan.

Men Turkiet-kännaren Paul Levin tror att en ratificering kan ske inom kort – om det nya kravet går i lås.

– Mycket hänger på stridsflygplansaffären, säger Turkietkännaren Paul Levin.

Följ ämnen
Nato

Under söndagen den 1 oktober öppnade parlamentet.

När president Recep Tayyip Erdogan höll sitt öppningstal fördömde han först ”terroristerna” som genomförde attacken vid regeringskvarteren under morgonen.

Sen utdelade han en känga till EU:

– Vi har hållit alla de löften vi givit EU men de har nästan inte hållit något av sina, säger han och tillägger att han inte skulle ”tolerera några nya krav eller villkor för anslutningsprocessen”.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har satt många käppar i hjulet för Sveriges ansökan om Natomedlemskap.

Den svenska Nato-ansökan kom däremot inte på tal trots att presidenten under Nato-toppmötet i Vilnius lovat att parlamentet ska ratificera den så snart som möjligt.

– Erdogan skulle också jobba nära parlamentet för att tillse att den skulle ratificeras, men än så läng finns det en del frågetecken. Det är svårt att sia om när det kan ske. Vad jag vet finns det inget ännu inget på parlamentets agenda, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

Paul Levin är föreståndare vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer vid Stockholms universitet.

Sverige fast i ”gisslan-standoff”

Sedan Nato-toppmötet har dock mycket hänt.

Ett avtal mellan länderna skrevs – men Turkiet har ställt nya krav. Senast nu i veckan.

Senaste nytt från turkarna är att man kommer godkänna Sveriges Nato-ansökan först om USA lovar att sälja F-16-plan till landet.

Men USA i sin tur har sagt att det inte kommer ske förrän de hanterar Nato-ansökan.

– Det är svårt vad jag förstår, det är en låsning om ordningsföljningen, säger Paul Levin.

Erdogan (t.h.) är sugen på amerikanska F-16 stridsplan (t.v.).

Är Sverige här en bricka i spelet?

– Ja. Det här har Turkiet velat ha länge. Där har vi mer av en ”gisslan-standoff”.

Avtalet som skrevs under i Vilnius handlar bland annat om att Sverige ska stötta Turkiet för att gå med i EU, att länderna ska ingå ett ekonomiskt samarbete och att länderna gemensamt ska arbeta för att bekämpa terrorism.

En av punkterna handlar också att det inte ska finnas några hinder gällande försvarshandel mellan allierade i Nato.

Förhandlingar in i slutskedet

Erdogan och Turkiet fortsatt fördöma koranbränningarna och de kritiska demonstrationerna i Sverige. I och med det har Erdogan nyligen påtalat att Sverige inte uppnått kriterierna för ett godkännande.

Turkiets nationalförsamling har 600 ledamöter. Arkivbild.

Just terrorfrågan beskrivs som extra svår. Enligt landets vicepresident Cevdet Yilmaz kan fler steg behöva tas från Sverige.

– Vårt parlament är väldigt känsligt kring dessa frågor för det finns en allmän opinion i Turkiet. Om vi inte ser tillräckliga framsteg i praktiken så kommer vårt parlament hamna under hård press, säger Yilmaz till Financial Times.

Trots det menar tror Paul Levin en parlamentsomröstning kan vara nära.

Ja eller nej, blir Sverige medlemmar i oktober?

– Skulle jag gissa skulle jag faktiskt tror att det går hem nu, säger Paul Levin,